Sänkt bensinskatt – större än kärlek
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-11-09
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
En Tomas Nilson, på Motormännens Riksförbund, sa i min tv:
– 1,3 miljoner svenskar vill ingenting hellre än att bensinskatten sänks.
Jag vaknade till i tv-soffan. Höll kanske till och med andan en sekund.
Plötsligt insåg jag att det var information som kunde leda till att livet, som jag känt det, skulle komma att förändras i grunden.
Åt helvete med kärlek och fortplantning.
Åt helvete med Irakkrig och arbetslöshet, ozonskikt och svältkatastrofer i Sudan.
Här var det 1,3 miljoner svenskar som valt att viga sina liv åt bensinskatten.
Sedan dess har ingenting varit sig likt.
Plötsligt är alla människor potentiella Motormän.
Jag promenerar längs Kungsgatan och försöker se det i mötande människors ögon: Är du också en Motorman?
Jag plågar hela förfester med att fråga folk om deras inställning till bensinpolitiken i borgarnas nya budget.
De som inte svarar följer jag efter, smyger upp bakom, andas i nacken, frågar igen.
Sedan spelar jag Docenternas ”Bensin i blodet” och går diskret runt med pulsklocka och mäter. Efter en veckas idog research är jag något på spåren.
Enligt uppgift är Motormännen de som säger ”jaha, vad intressant” när man berättar något, fast säger det med döda, ointresserade ögon.
De låtsas intresserade, men vill helst inte tänka på något annat än bensinskatten.
En Motorman öppnar sig nämligen sällan, ger bara små vinkar.
Lite som med en genomsnittlig perversion.
Man lever ett liv på jobbet, men ett helt annat när man väl svidat om och gått ned i en underjordisk lokal med läderpiskor och bensinpumpar på väggarna.
Och så ser jag det framför mig, en scen, i ett Sverige som jag inte trodde fanns: Någonstans, i något av alla miljoner Motormäns hem, knuffar en varm och kärleksfull mor upp det sköljmedelsdoftande täcket över sitt barns axlar. Hon lutar sig fram och viskar:
– Lillen, vad önskar du dig på din födelsedag?
Och trygga, älskade barnet tittar upp, trycker sin mors hand.
– Jag vill ingenting hellre än att bensinskatten sänks.
Mor ler, släcker lampan.