Perssons Björkvikstal gav inte många svar
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2005-08-08
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
BJÖRKVIK
Regeringen missbedömde läget och nu betalar de arbetslösa priset.
Det är, i kort sammanfattning, Göran Perssons besked till väljarna.
Ångerfullt, javisst. Men förhoppningsfullt? Nej.
När Göran Persson förra året satte punkt för semester och höftledskonvalescens med sitt traditionella tal i Björkviks Folkets park var han full av optimism.
- Det skulle inte förvåna mig om jag nästa år här i Björkvik får frågor om bristen på arbetskraft. Så fort kan det gå, sade Persson som hade läst berömmande ord om svensk ekonomi i den internationella tidskriften Newsweek.
Men statsministern blev inte sannspådd. Under året gick arbetslösheten upp ytterligare. Från 8 till 8,4 procent, en ökning med 18 000 personer.
Efter årets upplaga av talet i Björkvik fick Göran Persson följaktligen inte en enda fråga om bristen på arbetskraft. I stället handlade de om vad regeringen ska göra för att öka sysselsättningen.
Gjorde en pudel
Persson gjorde det enda rätta. Han gjorde en pudel. Han var ångerfull och "djupt orolig". Regeringen hade lyssnat för mycket på ekonomerna. Resultatet blev som det blev - högre arbetslöshet.
Men nu ska regeringen tänka själv. I höstens budget kommer en storsatsning mot arbetslösheten. Statliga pengar ska fixa jobb på verk och myndigheter och i kommuner.
Exakt vad det blir är fortfarande oklart. Det Göran Persson presenterade i går kan i bästa fall kallas för en skiss.
För socialdemokraterna är sysselsättningen inte bara den viktigaste frågan. Det är också vägen till framgång i valet nästa år. Det erkände Göran Persson i går när han sade att opinionssiffrorna kommer att gå upp i samma stund som arbetslösheten sjunker.
Somnade
Förväntningarna på Göran Perssons tal var stora. I fredagens Aftonbladet hoppades en rad socialdemokrater på hög nivå att han skulle rycka till sig initiativet i debatten och presentera krafttag mot arbetslösheten.
Perssons vaga besked tillfredsställer sannolikt inte de otåliga partiarbetarnas krav. De vill veta mer innan de tror att partiledningen har läget under kontroll.
Men inte heller publiken i Folkets park sprudlade av entusiasm. Två applåder blev det under det 45 minuter långa talet. Att åtskilliga föll i sömn kan inte heller förklaras av sommarvärmen. Så varmt var det inte.