Sveriges fatala narkotikafiasko: Fem gånger fler dör här

”Det är så att vi haft en väldigt korkad narkotikapolitik och jag var en del av det”, förklarade Thomas Bodström i TV4:s morgonsoffa. Den tidigare socialdemokratiske justitieministern öppenhjärtiga bekännelse kom efter nya siffror om att antalet svenskar som dör i överdoser har mer än fördubblats på tio år. Även om en del av skillnaden troligen beror på olika mätmetoder är det ett ohyggligt misslyckande att Sverige har fem gånger fler överdoser än Europas genomsnitt.
Hur känns det för det officiella Sverige, som i alla år hävdade att vi är bäst i klassen för att vi är så bra på att skicka polisen på narkomaner?

Det senaste decenniet har avslöjat vilken återvändsgränd förbudsvägen är. Myndigheterna har glatt sig åt att bruket av traditionella olagliga droger har minskat, men det är för att konsumtionen har sökt sig till nya, konstgjorda droger. Genom att trixa med den molekylära strukturen kan producenterna komma runt förbuden, men till priset av nya, oförutsägbara och ofta farligare effekter.
När dessa nya varianter också förbjuds trixar man bara lite till och så vidare och så vidare. Runt sekelskiftet fanns bara en handfull sådana syntetiska preparat, nu räknar man till runt 700. Inom behandlingsvården talar man om en hydra – när man hugger av ett av monstrens huvud växer två nya fram i dess ställe.

Den vanligaste drogen i Sverige efter cannabis är nu spice – syntetisk cannabis som är starkare och farligare. Vissa sorter har givit upphov till inte bara illamående, utan även hjärtinfarkt och andningsstillestånd. Ingen som har ett alternativ skulle föredra sådana varianter. Det är därför du hittar det i parker och rondeller i Sverige och inte i coffeshops i Amsterdam.
De nya drogerna kan bevara sin popularitet även efter förbud. De syns inte i urintester och används därför flitigt på härbärgen och i fängelser. Då de är starkare räcker det med en liten mängd och då kan de smugglas och gömmas lättare – precis som det amerikanska alkoholförbudet på 1920-talet gjorde att brukarna gick över till starksprit. Polisen har varit skicklig på att jaga bort heroinet. Därför sprids i dag i stället syntetiskt fentanyl som är runt 50 gånger starkare än heroin. Varje dag dör nästan 100 amerikaner av fentanyl och andra opioder.

Sådana överdoser kan hävas med läkemedlet naloxon, som kan intas via nässpray. På tre minuter skulle kanske 500 överdoserande svenskar kunna räddas till livet varje år, utan rus eller bieffekter. Norge och Danmark delar ut naloxon, men länder som USA och Sverige är mer restriktiva. Region Skåne har förbjudits att inleda ett försök med det och Läkemedelsverket har hindrat läkare att ge det till missbrukare och deras anhöriga. Det är lättare att få tag på giftet än botemedlet. En pågående utredning tittar på om detta skandalösa förhållande ska fortsätta.
Hade det handlat om någon annan grupp än stigmatiserade narkomaner hade det naturligtvis lösts för länge sedan.
Som Thomas Bodström tolkade Sveriges fatala narkotikafiasko där i morgonsoffan: ”En förklaring är att vi ser dem som brottslingar, i stället för människor som ligger längst ned och har det allra, allra sämst.”


Oförutsedda konsekvenser 1

Det vanligaste politiska misstaget är att bedöma lagar utifrån avsikten snarare än resultatet. San Diego höjde minimilönen för att hjälpa restauranganställda. Resultatet blev 4 000 färre restaurangjobb.

Oförutsedda konsekvenser 2

EU förbjöd telekombolagen att ta ut högre avgifter av oss när vi är utomlands. För att ersätta förlusten höjer bolagen avgiften för alla som använder mobilen hemma.