IB hade aldrig klarat sig utan sossarna
VITBOKEN OM IB-AFFÄREN
IB var inte en del av den socialdemokratiska partiapparaten.
Men försvaret hade aldrig kunna registrera kommunister så enkelt och så billigt utan socialdemokraterna.
Så vad var hönan och vad var ägget?
Alla stater har underrättelsetjänster för inrikes och utrikes spionage. På den punkten är Sverige inget undantag.
Att IB fortfarande, 28 år efter det avslöjandet, väcker diskussion beror alltså inte på organisationens existens. Det beror framför allt på kopplingen till socialdemokraterna.
Den springande punkten har varit om lB var en del av den socialdemokratiska partiapparaten.
På den punkten ger vitboken svaret nej. IB var inte en del av partiets organisation. Men skillnaden är hårfin.
ÖB Stig Synnergren, som lät försvaret fortsätta inrikesspionaget även efter det att det förbjudits, "har aldrig stuckit under stol med sina värderingar". Han var sosse utan att tillhöra partiet.
Birger Elmér, IB:s chef, var socialdemokrat och tog kontakt med en polare som var ombudsman för att få hjälp med kommunistjakten. Det ledde till att två socialdemokratiska statsråd, Sven Andersson och Torsten Nilsson, fattade beslut om att tillåta militären att använda socialdemokrater för att kartlägga kommunisterna.
Birger Elmér gick för övrigt som barn i huset i det socialdemokratiska partihögkvarteret på Sveavägen 68. Ett tag fanns till och med en särskild låda med hans namn på där en internationell tidskrift lades för upphämtning.
Till centrala poster på IB:s inrikesavdelning rekryterades dessutom socialdemokratiska ombudsmän, exempelvis Ingvar Paues.
En inte alltför djärv slutsats är att IB aldrig hade kunnat lägga upp sin kartläggning av kommunister så enkelt och så billigt utan biståndet från socialdemokraterna. Partiet delade frikostigt med sig av hela sin medlems- och ombudsmannakår - bara individerna själva gick med på att hjälpa försvarsstaben i kommunistjakten.
Det är inte heller särskilt vågat att anta att samarbetet aldrig hade kommit till stånd utan att inblandade hade varit partikamrater. Här handlade det om en hemlig organisation som använde sig av diskutabla metoder. För att sjösätta det krävs personligt förtroende för de inblandade.
IB:s inrikesspionage var inte en del av det socialdemokratiska partiet. Men som den jobbade hade den aldrig klarat sig utan sossarna.
Så vad var hönan och vad var ägget?