Sverige neutralt? Ibland, ibland inte
Doktrinen skrivs om för att kunna tolkas på flera sätt
För tio år sedan var Sverige neutralt.
Från och med i morgon kan vi vara vad som helst. Med, mot eller mittemellan.
I månader har partierna förhandlat om en ny så kallad säkerhetspolitisk doktrin. Efter andra världskriget fram till 1992 bestod den av en kort mening som slog fast att Sverige var neutralt i alla krig.
De senaste tio åren har meningen varit något längre. Och neutraliteten snävades in till att enbart gälla krig i närheten av den svenska gränsen.
Nu blir det en mångtydig ordmassa med vida tolkningsmöjligheter.
Från en mening till ett halvt A 4-papper. Varför?
För att makthavarna på båda sidor av blockgränsen vill hålla alla dörrar öppna. En kort formulering är svår att tolka på flera sätt än ett. En hop meningar ökar manöverutrymmet för politikerna. Det gillar de.
Vad är det för skillnad - egentligen?
Den militära alliansfriheten ligger fast. Sverige kommer alltså inte att gå med i Nato eller någon annan, hittills okänd, försvarssammanslutning.
Neutraliteten är, liksom under de senaste tio åren, en möjlighet. Men den kommer sällan att utnyttjas. Det är inte sannolikt att Sverige kommer att vara neutralt om en granne eller något annat EU-land angrips.
Inte neutralt sedan andra världskriget
Till bilden hör dock att Sverige inte förklarat sig neutralt i någon konflikt sedan andra världskriget då en så kallad neutralitetsförklaring avgavs.
Varför måste ramsan förändras?
Det sju år gamla medlemskapet i EU. En ny gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och en framväxande EU-
armé för fredsbevarande och fredsframtvingande insatser över hela världen gör den gamla formuleringen förlegad. Den beskriver helt enkelt inte Sveriges position på ett korrekt sätt.
Folkpartiet vill att vi går med i Nato
När börjar nyordningen gälla?
I morgon då utrikesminister Anna Lindh läser upp den i riksdagens årliga utrikesdebatt.
Vilka partier står bakom den nya doktrinen?
S, m, c och kd. Folkpartiet vill att Sverige i likhet med det gamla östblocket ska gå med i Nato. EU-motståndarna i miljöpartiet och vänsterpartiet vill att neutraliteten ska spela en mer framträdande roll.