Skilsmässosinglarna knarkar och får kondylom
Det tutade till så högt att jag ryckte till på det där sättet som gör att man millisekunden senare försöker komma på hur mycket man gjorde bort sig i gaturummet. Jag var ute med barnvagnen och försökte titta så där föräldrailsket på det förargelseväckande fordonet. Mina ögon ba: ”Hörrudu - här trafikerar vi varsamt. Bilar är hårda, barn är mjuka.”
Tills rutan rullades ner och det visade sig vara en bekant bakom ratten.
Chocken var större än det höga ljudet när jag insåg:
Han körde en kombi.
Alltså, ett väldigt fint exemplar som ser ut som en blandning mellan en iphone och en stormtrooper, men fortfarande rymmer tre barn och två schäfrar. Vi stod och snackade, jag om min bebis mat- och sovklocka, kompisen om andra kompisar som köpt hus, och renoveringskostnader som drar iväg. Ni vet.
Efter att jag vinkat iväg Star wars-karossen stannade jag upp och inventerade min kompiskrets. Det är småbarn, husköp och kombibilar.
Shit. Vi är verkligen vuxna. Inte ironiskt ”samla vuxenpoäng i någon fucking gå bort-pocket” (Har du druckit Amarone?!) utan bara rakt av SCB-statistikvuxna. Vi har passerat Lena Dunhams ”Girls”. Vi är ”Livet runt trettio”.
Och det känns underbart. Nästan som Peak Livet. Som när man läser biografier eller episka familjesagor med något skimrande över småbarnsåren. Huvudpersonerna minns inga detaljer utan bara att det var en tid av att slå rot och blomma.
Den här bubblande lyckan över kompisstabilisering spillde jag senare inför min äldre vän som log och sa:
”Snart blir ni fyrtio och då kommer skilsmässorna. Och då ska nysinglarna ut på Tinder och partyknarka och få kondylom.”
Jag frös till is. Detta väcker inte min ”rösta KD”-känsla. Det är mer ”inför iransk teokrati.nu”. Var all kollektiv kompiskretsutveckling förgäves? Ska folk bara få regrediera till tonåringar för att dom plötsligt ”känner” för det?! Nu när vi har det så bra!
Men i min moralkonservativa upprördhet förnam jag också det farligaste stråket. Alla dessa gåvor som getts till oss gör oss livrädda. För vår ekonomiska trygghet, vår plats i samhället, dessa mjuka kroppar som är så obeskrivligt sårbara.
I bästa fall gör insikten av hur mycket vi riskerar att förlora oss mer benägna att arbeta med andra för att rädda världen. I värsta fall gräver vi ned oss i skyttegravar inför ett allas krig mot alla.
Kombin uppgraderas till en suv. Som blir en stridsvagn. Villan ett gated community bakom en landsgräns som delas av en säkerhetsbarriär. Insikten av hur nära avgrunden vår samtid kränger.
Jag kommer att dra barnvagnen extra försiktigt i vårsolen.
Veckans kurva
PÅ MEG16 (Mediedagarna i Göteborg) presenterades årets förtroendebarometer - som visar att det är en institution som riktigt sjunkit som en sten i svenska folkets ögon. Facket går från 36 % till 22 %.
Veckans kurvor
På samma konferens diskuterades också Aftonbladets Richard Aschbergs avslöjande om ”Kommunal” - som publicerats precis innan årets förtroendebarometer genomfördes. Det enda som är konstigt här är hur Tony Irvings nakna stjärt blev symbolen för facklig omdömeslöshet.