Bilden av schizofrena kommer inte ändras

Kerstin Weigl

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2012-07-03

Polisbilen stod parkerad på snedden vid parkens lilla kulle och med bildörrarna öppna, det antydde brådska. Jag förstod att nu var det nog allvar, och jag undrade vem av kullens invånare det gällde.

Männen på kullen nedanför mitt hus sitter vintertid i lä på bänken i kröken, men på sommaren unnar de sig att flytta ett femtiotal meter, för att få utsikt mot vattnet. Där uppe finns också skugga under några stora träd.

Jag tycker att några av dem har sett risiga ut den ­senaste tiden. De där bleknosarna, som pratar strunt när vi ses på Systemet. Ja, som är sjuka. Som tillåts ­vara hemlösa och själv­medicinera sig till döds med en flaska.

För det är ju stor skillnad på psykiskt sjuka, vilka vi bryr oss om och vilka vi i stort sett struntar i. Det visste ni väl?

Pröva tanken att klistra en annan diagnos på människor med låt säga schizofreni. Om de i stället vore senildementa.

Att det är senildementa människor som sover i parkerna. Som går och pratar för sig själva på gatorna. Som står och skriker mot inbillade fiender, kissar i tunnelbanan och drar runt lass av skräp på rangliga bagagevagnar?

Men vi accepterar inte det. Vi låter inte dementa klara sig bäst de kan.

Däremot kan dödligheten öka bland personer med schizofreni, utan någon folkstorm. Länge har det varit så.

Flera forskarlarm har kommit. Här är ett: ”Dödligheten bland schizofrena är nu åtta gånger högre än hos den övriga befolkningen.”

Här är ett annat: ”Var ­tionde av dem med schizofreni som avlidit har legat döda i hemmet i fem dagar.”

Skulle vi acceptera att gamla senildementa dör hemma och blir liggande bortåt en vecka, bortglömda?

Schizofrena har ofta i mångt och mycket samma symptom som en människa som lider av demens och även svår adhd, autism ­eller fått en hjärnskada. De är alla virriga, ”jobbiga”, har svårt att kommunicera och klara sig.

Ändå har vi någon gång börjat göra skillnad.

Och jag antar att bilden av en människa med schizo­freni inte kommer att förändras, inte nu. Särskilt inte nu sedan vi sett en blek massmördare i Oslo tingsrätt, och det har sagts att han är sjuk, att han lider av paranoid schizofreni.

Se, nu kommer ambulansen men utan blåljus. Sakta och under tystnad närmar den sig kullen.