Internationalen – ett one hit wonder av en fattig fransk textilarbetare
I dag är det första maj och över hela världen demonstrerar socialister och kommunister. Men få vet att den allra första förstamajdemonstrationen var en hyllning för fallna amerikanska anarkister i en blodig
demonstration i Chicago i maj 1886 (Haymarketmassakern) då demonstranter kastade en bomb mot polisen, som öppnade eld mot folkmassan. Många dödades, både poliser och demonstranter. Dessutom avrättades fyra oskyldiga arbetare efteråt, de fick upprättelse då allt var för sent. På den amerikanska arbetarrörelsens initiativ beslöt den Andra internationalen att den första maj skulle bli arbetarrörelsens internationella kampdag för att hylla minnet av de amerikanska martyrerna.
I Sverige marscherade arbetarna den första gången 1890 då mer än 80 000 människor samlades på Gärdet i Stockholm för att bland annat kräva åtta timmars arbetsdag och lyssna till bland andra Hjalmar Branting och Hinke Bergegren. SAP, socialdemokratiska arbetareparti, var då bara ett år gammalt men fick upprepa sina krav i nära trettio år, för åtta timmars arbetsdag blev inte lag förrän 1919.
Många demonstranter världen över kommer i dag att sjunga ”Internationalen”, kampsången som börjar: ”Upp trälar uti alla stater/som hungern bojor lagt uppå” och som har refrängen: ”Upp till kamp emot kvalen!/Sista striden det är/ty Internationalen åt alla lycka bär.”
Den svenska texten skrevs av Henrik Menander, men den medryckande
melodin komponerades år 1888 av en fattig fransk textilarbetare, Pierre De Geyter. Han var medlem i en arbetarkör i den nordfranska staden Lille då körledaren föreslog att Pierre skulle komponera melodin till en revolutionär text som hade skrivits efter den blodiga
Pariskommunen 1871.
Pierre komponerade sången på en kammarorgel en söndagmorgon och bad sedan sin bror Adolphe, som spelade horn i arbetarnas musikkår, att spela upp den på sitt instrument. Pierre tänkte aldrig på att copyrightskydda sin
melodi.
Precis som ”Marseljäsens” kompositör eller kompositören till ”Stilla natt” blev Pierre De Geyter bara känd för en enda melodi, men en sång som blev en världssuccé och spelas än
i dag.
År 1901 genomdrev och fick Adolphe De Geyter upphovsrätten till melodin och kunde inkassera inkomsterna. Samtidigt sparkades Pierre ut ur arbetarepartiet för att han visade sympatier med bolsjevikerna. Pierre stämde nu sin bror för bedrägeri, men Adolphe vann i domstolen 1914. Så bröt första världskriget ut. Mitt under kriget hängde sig Adolphe. I ett efterlämnat brev till sin bror erkände han sitt bedrägeri, men skyllde på att han blev pressad till det av sina partikamrater. Pierre fick till slut den juridiska rätten till sin komposition.
Under tiden sjöngs och spelades ”Internationalen” av socialister och kommunister i hela världen. Melodin blev dessutom Sovjetunionens nationalsång fram till 1944. År 1927 insåg diktatorn Stalin att kompositören Pierre De Geyter fortfarande var i livet, varför han inbjöds till tioårsjubileet av oktoberrevolutionen i Moskva. Den då drygt sextioårige De Geyter fick stå vid Stalins
sida på hederstribunen. Han gavs sovjetisk pension och andra ekonomiska förmåner, bland annat gav borgmästaren i hemstaden Saint Denis utanför Paris honom en fri bostad och därmed fick han några sista drägliga år i livet. Han avled 1932, då mer än 50 000 människor hyllade honom vid begravningen. Hans komposition ägs i dag av ett revolutionärt musikförlag och är skyddad i Frankrike fram till 2017.
Första maj avskaffades snabbt som arbetarnas dag i USA för att ersättas med Labour day, den första måndagen i september, bland annat därför att de ansvariga politikerna inte ville få en årlig påminnelse om Haymarketmassakern.