Så lite gjordes – av så många
Flera grannar hör skriken från en kvinna och hennes barn. "Som i en skräckfilm", beskriver en av dem ljuden. En kvinna i samma trappuppgång funderar på att ringa polisen men avstår, av respekt för privatlivet, säger hon.
Ytterligare en granne hör kvinnan rycka förgäves i en dörr. "Jag tänkte inte något speciellt på det utan blev bara förvånad över att hon inte kunde komma ut", vittnar han senare i rättegången.
Så lite gjordes i Malmö, av så många.
Myndigheter får larmet, gång på gång. Först sedan två småpojkar hittat en lapp på trottoaren händer något. Då har 18 månader gått.
Den 31-åriga kvinnan kommer till Sverige i november 2011. Hon hade arbete i Syrien, gifte sig i tron att maken var en framgångsrik företagare som även skulle anställa och avlöna henne. Misshandeln börjar på hennes födelsedag i mars 2012, då med en livrem.
I juni berättar hon för en kurator, då är hon på sjukhus för sin diabetes. Kuratorn ordnar ett telefonsamtal med Kriscentrum. Hon vill inte polisanmäla, saken faller.
I augusti ser ambulanspersonal att hon har en blå näsa. De larmar socialtjänsten. Ingenting händer.
Kvinnan biter ihop. Efter två år kan hon få uppehållstillstånd. Hon får ett barn.
I september är hon på sjukhus igen. Och berättar. En sköterska gör en orosanmälan med tanke på barnet.
Socialsekreteraren får kunskap om knytnävsmisshandel och föreslår - familjerådgivning. Inte oväntat säger mannen att de har det fint.
Följande dag kommer sms till socialtjänstemannen: Jag är bra men i går min man skratt och han tagit min mobil.
Hur många har nu kännedom om våldet? Skolkamrater vet, och flera släktingar i Malmö.
Det går mot jul och det är nu den 31-åriga kvinnan skriver en lapp, sticker ut den genom fönstret och ser den singla bort i vinden. Då skriver hon en till.
Jag kan bara skriva det självklara: det ska inte vara så här. Att en våldsutsatt inte vill polisanmäla är ingen ursäkt. Åtal ska ändå kunna väckas. Riktlinjer finns.
Handlingskraften fanns inte.
Hur många fler som hon kan finnas? Som kan anas, som ett rop, en ryckning i en låst dörr.