Barnporrbrott kan inte skyllas på ’kvinnokris’

I förra veckan avkunnades en dom av Falu tingsrätt som lämnar mycket ­övrigt att önska. En 43-årig man och 23 kvinnor dömdes i den uppmärk­sammade barnporrhärvan, mannen till ett års fängelse för grovt barn­pornografibrott, kvinnorna till vill­korliga ­domar och dagsböter.

Detta trots att kvinnorna varit klart medvetna om vilket brott de gjort sig skyldiga till, när de högst frivilligt tagit del av bilder på barn som våldtas av vuxna, som den 43-årige mannen skickat. En kvinna hade till och med tagit ­nakenbilder av sina egna barnbarn och vidarebefordrat till mannen.

I domen säger tingsrätten att mannen ”utnyttjat kvinnornas dåliga psykiska tillstånd och längtan efter mänsklig närhet efter personliga kriser”. Detta är naturligtvis bullshit och enbart ett sätt att förringa de brott som kvinnorna gjort sig skyldiga till. Barnporr kan väl aldrig ­ursäktas, även om en kvinna just gått ­igenom en skilsmässa.

Kvinnorna är i högsta grad ansvariga för sina brott. Det går inte att skylla på att en man lurat dem. Men detta är ­typiskt för rättsstaten Sverige. Kvinnor som begår brott anses inte behöva ta fullt ansvar för sina handlingar. De har i stället manipulerats av män. Därför ska de dömas till lägre straff än män.

Straffet för barnpornografibrott är fängelse i högst två år eller böter. Om brottet är ringa är straffet fängelse i högst sex månader. Grovt barn­pornografibrott ger fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Trots att lagen alltså ger utrymme för fängelsestraff dömdes inte en enda av kvinnorna till fängelse. Detta är ­anmärkningsvärt. Med förra veckans ­milda domar har Falu tingsrätt satt standarden för hur den här sortens brott ska betraktas och bestraffas när gärningsmännen är kvinnor.

Ett annat uppmärksammat brott ­gäller den 30-åriga kvinna i Sigtuna som i september mördade sina två ­söner, fyra och åtta år gamla, genom att dränka dem vid en badplats. Kvinnan erkände morden, men både hon själv, fadern till en av sönerna och en samlad massmediekår har gjort Sigtuna kommun ansvarig för att morden begicks. Kvinnan hade ansökt om socialbidrag men påstås ha fått nej (något som ­kommunen förnekar). Detta var enligt kvinnan skälet till att hon mördade barnen.

Den som mördar är naturligtvis fullt ansvarig för sitt brott. De här morden var uppenbarligen planerade. Kvinnan hade dessutom försatt sig själv i en ekonomisk knipa när hon i somras reste­ till Kenya i en månad trots att hennes arbetsgivare vägrat ge henne ledigt. Resultatet blev att hon fick sparken.

Nu ska kvinnan genomgå en stor rättspsykiatrisk undersökning. Den kan komma att visa att hon led av en allvarlig psykisk störning när hon mördade sina barn. Det betyder att kvinnan sannolikt får fängelseförbud när hon döms för barnamorden.

På samma sätt som barnflickan Sara Svensson i Knutby kommer hon att få tillbringa några år på en rättspsykiatrisk klinik för att sedan vara ute i frihet igen. Detta trots att båda kvinnorna har ­begått brutala mord.

Sigtunakvinnan var självklart i ­psykisk obalans när hon dränkte sina ­söner. Ändå måste hon ha vetat vad hon gjorde. Många män som mördar befinner sig säkert också i psykisk obalans. Ändå bestraffas de hårt och oftast med fängelse. För kvinnorna däremot hittar domstolarna nästan alltid en rad förmildrande omständigheter.

När kvinnor dödar beskrivs det som en social tragedi. När män dödar handlar det om brutala dåd.

I Sverige råder ingen likhet inför ­lagen eftersom en kvinna nästan alltid kan räkna med att få rabatt på sitt straff.

Följ ämnen i artikeln