Hoppas att tiotalet ger fred – och fisk
Lördagen den 1 januari 2000 vaknade jag på en bondgård i Toscana i Italien. Strödda delar av en smoking vittnade om nivån på nyårsaftonens festligheter. Jag tassade barfota ut i köket. Genom fönsterluckorna anades det nya milleniets första ljus.
Ändå var det med viss oro jag sträckte mig mot fönsterkroken. Under slutet av det gamla årtusendet hade vi matats fulla med osäkerhet inför framtiden. Domedagsprofetior paketerades som nyheter. Allt tekniskt skulle slås ut av milleniebuggar. Ingenting skulle vara som förr.
Jag drog ett andetag och öppnade fönstret. Dimman låg tät över landskapet. De böljande kullarna skiftade i nyanser av grått. Inte ett ljud hördes. Verkligheten hade stelnat till en färgfattig oljemålning. Det tog flera minuter innan den återvände, i form av en skraltig bil som kämpade sig upp mot gårdsplanen.
Normalitet uppstod i rask takt. Ett samtal till mamma bekräftade att mobiltelefonin fungerade och hemlandet fanns kvar. Tv:n sände som vanligt. Kylskåpet var kallt. Bilen startade. Bankomaten släppte ut pengar. Klockan gick.
Sedan följde ett årtionde som fick sina föregångare att förblekna. Inte ens sextiotalets omvälvningar håller i jämförelse. Krig, terror, finanskris, klimathot, pandemi, botox och Dan Brown. Nollnolltalet lärde oss – mycket handfast – att ingenting längre går att förutsäga och beredskap för krishantering är numera en del av vardagen.
Nollnolltalet var fantastiskt och skrämmande. Så var det, och nu är det snart slut.
På fredag är det 1 januari 2010 och det har gått tio år sedan morgonen i Toscana. Enligt planerna kommer jag denna nyårsdag att vakna upp i min egen säng i Göteborg. Jag kommer att gå ut i vardagsrummet och blicka ut mot ännu ett årtionde.
Ingen vet hur nästa decennium blir. Det känns dock ödesmättat så det räcker, och det vore skönt om åtminstone hälften av detta gick att bocka av om tio år:
Det finns ett fungerande globalt klimatavtal. Inga bilar drivs på fossila bränslen. Det är slutbråkat i Mellanöstern. Religionsfred råder. Svält är ovanligt. Läskunnighet är självklar. De sista diktaturerna har fallit. Fisk finns kvar. Jämställdhet är det normala. Tv har blivit intelligent igen.
Annarsblir det jobbigt att öppna fönstret på nyårsdagen 2020.