Det sena barnafödandet är vår tids moderna kvinnofälla

Mindre än fem procent.

Så liten är chansen för en kvinna att bli gravid efter 40 år.

Även om hon har sex precis vid ägglossningen.

Efter 43 år är chansen knappt en procent.

Siffrorna varierar något, ­beroende på forskningsrapporter. Och de individuella skillnaderna är förstås stora.

Men att kvinnors fertilitet ­avtar fortare efter 35 och stupbrant efter 40 är fastslaget.

Jag är 42 år. Nyligen firade vi äldsta dotterns nioårsdag. Lillasyster blir sex år i september. Jag fick alltså inte barnen tidigt. Men i tid.

Och ändå inte.

För när tårtljusen brunnit ut kommer tankarna på ännu ett barn. En nystart i kärlek. Ett barn till, nu när jag verkligen är vuxen nog och medveten om livets korthet och olidliga lätthet.

Jag känner mig ung, lättare till kropp och sinne än på länge. Men jag inser fakta. Chanserna är små och riskerna under ­graviditeten större.

Så jag ­dröjer kvar i min tacksamhet för de barn jag fick.

Vårt sena barnafödande är vår tids moderna kvinnofälla. Och parfälla. För till de flesta barn­lösa kvinnor hör en partner, som också lider.

Det här är en känslig fråga i en tid när en text som den här inte är politiskt korrekt utan snarare ses som något som sätter press på oss kvinnor. Den rådande ­rätta, fräcka mentaliteten är mer av ”kan Halle Berry bli mamma vid 46 års ålder så kan jag”.

Men det kan ju de flesta ­kvinnor inte. Hur frigjorda och jämställda vi än är. Den ökade ofrivilliga barnlösheten är en av vår tids sorgligaste livsstils­speglar.

Jag trodde själv en gång i tiden att jag skulle passa in barna­födandet mellan jobbuppdrag. Sen kom missfallet, före första dottern. Tomheten. Den ­öd­mjuka insikten i att inte ha ­kontroll, inte styra över ­skapandet av en ny människa.

Märk väl att jag inte på något vis tycker att ­kvinnor måste skaffa barn ­tidigt. Eller alls för den delen. Alla vill inte ha barn. Men jag lider djupt med de som vill bli föräldrar men inte lyckas.

Därför måste vi våga vara ­ärliga kring problemet. Sträva vidare mot ett samhälle där barn inte är en kvinnofälla.

Det gäller både jämställda ­löner, trygga anställningar och bra barnomsorg.

Alla är fria att försöka få barn när de vill eller inte alls.

Men det ska vara medvetna val, baserade på verkligheten.

Inte en stor sorg för att vi för­söker leva som män och för­nekar vetenskapliga fakta om våra underbara kvinnokroppar.

För det är inte jämställdhet, ­utan dess raka motsats.

Dramatisk ökning av IVF-behandling

År 1995 gjordes 2 700 assisterade befruktningar i Sverige. I dag är siffran över 13 000 per år.

Allt fler drabbas också av sekundär barnlöshet, att man inte lyckas få syskon till det första barnet.

Ojämlikt föräldraskap

Svenska kvinnor tjänar i genomsnitt 4 400 kronor mindre i månaden än männen. Räknas effekterna av föräldraledighet, vabb och deltidsarbete in tjänar kvinnan 3,6 miljoner kronor mindre under hela arbetslivet.