Sensation – Säpo har koll på läget
Plötsligt framstår Säkerhetspolisen som vettigast i debatten.
I går hörde jag chefsanalytikern Malena Rembe på ett seminarium som Folk och Försvar ordnade i Myntkabinettet i Stockholm. Rembe lät som en ovanligt sansad och vettig debattör, dessutom en som kan någonting. Det är sensationellt. För journalister och debattörer till vänster om George W Bush var Säkerhetspolisen i decennier ett skämt. I dess världsbild hotade varje person som läste vänstertidskrifter kung och fosterland.
Detta är belagt i omfattande statliga utredningar, till exempel SOU 2002:91. Där återges en hemlig rapport om sånggruppen Skördetid i Falköping. Gruppen bestod till stor del av kommunister. ”De framför med framgång Falköpingsskalden Lidholms dikter på västgötadialekt”. Säpos man i bygden fruktade att åhörarna kunde bli positiva till kommunismen eftersom det var kommunister som sjöng så vackert.
Sådan var kvaliteten på en Säporapport 1983. Organisationen bestod uppenbarligen av hemliga herrar och damer i trenchcoat och solglasögon. De smög i buskarna och noterade vem som läste suspekt litteratur och åhörde misstänkt sång.
Vilken skillnad mot i dag. Säpochefen Danielsson står i tv och försvarar sig mot journalisters (!) krav på åsiktsregistrering. Han säger att i en demokrati är åsikterna fria.
Malena Rembe redgjorde i går klart och tydligt för kartläggningen av våldsbejakande islamistiska extremister. Det är personer som upprepade gånger stött våld eller hot om våld. Som bekant finns knappt 200 i Sverige.
– Ett ytterst litet antal av dessa har för avsikt och förmåga att utföra attentat, sa Rembe.
Hon sa också att ingen annan säkerhetstjänst i Europa har publicerat så konkreta siffror. Säpo gör det för att hyfsa debatten: Det finns ju människor som inbillar sig att det finns tusentals och åter tusentals islamistiska terrorister i vårt land.
Säpo har tidigare publicerat en rapport om våldsam politisk extremism, det vill säga nazister till höger och autonoma till vänster. Polisen misstänker att svenska nazister, personer i vit makt-rörelsen, begick 14 politiska mord och dråp mellan mars 1999 och februari 2009.
Om journalister – framför allt ledarskribenter – hade orkat läsa Säpos rapporter hade vi sluppit många yrvakna kommentarer om att terrorn nu hotar oss.
Vi lever i ett land som sedan länge plågas av politiskt våld och kriminalitet. Det utövas av rasister och så kallade autonoma. Jag skriver inte detta för att förminska hotet från islamistiska extremister. Jag skriver för att beskriva verkligheten så sant som möjligt.
Aldrig trodde jag att Säpo skulle leverera verktygen till en rimlig och sansad samhällsanalys.
Det känns märkligt.
Jag är 54 år.
För första gången i mitt vuxna liv har jag förtroende för Säkerhetspolisen.