Utmärkt att hovrätten lägger sig i samhällsdebatten
Hör upp, justitieminister Morgan Johansson!
Hovrätten tycker att det är trist att inte kunna fälla en man som skrev "upp med en kniv i fittan på sexistiska feminister" till en kvinna och vill att lagen ses över.
I mars 2014 skrev journalisten Irena Pozar en krönika på sajten Nyheter24 där män uppmanades ge kvinnor företräde i den feministiska kampen.
Det uppskattades inte av en av läsarna, som under pseudonym valde att delge världen sin visdom i sajtens kommentarsfält.
"Det bästa man kan göra för jämmställigheten i Sverige är att gå ut med ett basebollträ och slå ihjäl sexistiska feministkräk", "Det är sexistiska feministidioter som Irena som skulle behöva hålla käften" och "Upp med en kniv i fittan på sexistiska feminister", för att ta några exempel på den sofistikerade argumentationen.
Förvisso vardagsmat för skribenter, inte minst för dem som inte fötts med penis, men Pozar polisanmälde. Mannens egentliga identitet reddes raskt ut och han åtalades och fälldes av tingsrätten för ofredande.
Domstolen ryckte därvidlag på axlarna åt mannens påståenden om att hans kommentarer i själva verket ingick i en heroisk kamp för att få människor att förstå att det är män som utsätts för sexistiskt hat och dömde honom till böter.
Men Svea hovrätt friade honom härom dagen. Domstolen vrider och vänder på det juridiska begreppet "ofredande", ett brott som den som antastar en medmänniska genom skottlossning, stenkastning, oljud eller "någon annan form av hänsynslöst beteende" döms för.
I just detta fall skulle det således röra sig om annan form av hänsynslöshet. Men vad betyder det?
Domarna tittar på rättspraxis och lagklok litteratur och kommer fram till att det exempelvis handlar om att skicka flera brev med kränkande innehåll eller trakassera någon med många telefonsamtal eller sms.
En enstaka kommentar, om än grov, vulgär och kränkande, håller inte för att nå upp till ofredande, som ska leda till en "kännbar fridskränkning" för den drabbade.
Hovrätten tar även hänsyn till att syftet med kolumnen var att väcka debatt. Jag håller med om att den som ger sig in i det offentliga samtalet får räkna med mothugg och elakheter, men tror inte att någon rimlig människa tycker att det är okej att Pozar ska finna sig i dessa kommentarer.
Det tycker dessbättre egentligen inte hovrätten heller. För i en ovanlig slutkläm skriver domstolen att "en annan sak är att goda skäl kan anföras för att förfaranden av det slag som är föremål för hovrättens bedömning borde vara straffbara".
Dock, tillägger domarna, är det lagstiftarens sak att göra någonting åt situationen.
I klartext: domstolen tycker att det är förjävligt att det går att komma undan med en grov våldskildring riktad mot en person och ber riksdagen att rätta till eländet.
Det är utmärkt att hovrätten lägger sig i samhällsdebatten på detta vis. Justitieminister Johansson har förvisso redan tillsatt en utredare som ska titta på brott på nätet och som enligt direktiven bland annat ska se över om straffbestämmelserna för förtal, olaga hot, ofredande och förolämpning behöver moderniseras, men bristerna i nuvarande ordning kan inte nog påpekas.
Möjligen går det att få upp detta fall till Högsta domstolen, även om praxis i området redan tycks vara tämligen utförlig.
Men medan juristerna funderar bör politiker från vänster till höger sätta sig och läsa mål nummer B 9461-14. Det är en väsentlig berättelse om vår tid och dess brister.