Verkligheten slår ut alla dokusåpor

Kungarna av Tylösand” har slagit rekord i ungdomar som super och knullar. I andra program söker mammor eller bönder kärlek, hemmafruar visar upp sina tomma liv och Robinsondeltagare plågas och påstår att tävlingen är ”värre än krig”. Mensblod, könsorgan, förtvivlan och brustna hjärtan, ingenting är tabu. Med fri sprit och tillräckligt mycket hetsande kan människor fås att göra det mesta. 

Och ju värre utspel, ju mer fylla, sex och förnedring, desto mer skriver tidningarna, vilket ger reklam så tittarsiffrorna höjs vilket gör att fler annonsörer köper reklam. 

Branschen är cynisk, en symbios byggd på gigantiska bekräftelsebehov. Fast man kan ändå inte låta bli att undra vad som driver deltagarna att ställa upp och skämma ut sig själva? Ger det verkligen något att se sig själv spy i tv, eller är värdighet något som numera är helt ute? 

Kanske är det så enkelt att i Sverige, besserwisserlandet som fortfarande inbillar sig att det är mest demokratiskt, fläckfriast och tryggast i hela världen, är man så livrädd för att konfrontera den mer obehagliga sidan av verkligheten, att det är enklare att konstruera en skandalös påhittad värld som tittarna kan förfasa sig över i rent terapisyfte. ”Se på pajaserna vad de bär sig åt, även om livet suger är jag i alla fall bättre än vad de är.” 

Det märkliga är att doku-kändisarna, som inte utför något som helst av värde, ändå lyfts fram så de får sina femton minuters kändisskap. Ett mysterium med tanke på att det finns betydligt sundare människor att ha som förebilder. Ta bara Emina som jag pratade med i går kväll. Hon har precis fyllt 23 och har sina rötter i krigets Bosnien, föräldrarna kom till Sverige när hon var fem. 

Emina skulle ha kunnat ägna sin tid åt dokusåpor och meningslöst skvaller, men i stället valde hon en betydligt mer oglamorös tillvaro som skyttesoldat i Afghanistan. I månader har hon dammat runt i stekheta fordon, burit tungt, gått post under iskalla nätter och upplevt saker som hon alltid kommer att bära med sig.

Emina har offrat sin bekvämlighet och säkerhet för att hon vill försöka göra något av värde. Men henne är det ingen som hyllar, i stället är det doku-människorna som anses vara intressanta.

Är det bara jag som tycker detta är väldigt sjukt och fel?

Följ ämnen i artikeln