Om två småflickor och en chansande tingsrätt
Vårdnadstvister har journalister beröringsskräck inför. Vi skyggar och tänker att svenska domstolar är säkra, men låt mig berätta om en, om två småflickor och om tingsrätten i Stockholm som chansar.
Vi har här inte mindre än fem barnpsykologer som menar att flickorna utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa.
Tingsrätten anser att pappan ska behålla vårdnaden, och börja träffa barnen.
Domen ligger på mitt bord, lämnar mig ingen ro. Å ena sidan, står det, kan inte uteslutas att barnen har utnyttjats av pappan - men kan inte heller uteslutas att barnen mår dåligt av andra orsaker.
Svårigheterna är uppenbara: barnen är små, psykologerna kan inte svära på sina liv att övergreppen ägt rum - de har inte sett dem, utan tolkat barnen utifrån sin utbildning och erfarenhet.
Ett beslut måste fattas. Och domstolen chansar. De beslutar att flickorna ska börja umgås med sin pappa, på sikt utan övervakning. Man vet inte, kan bara hoppas att det ska gå bra och att de där orden ”kan inte uteslutas” rymmer en möjlighet att de inte våldtagits, att de är traumatiserade av någon helt annan anledning, fast man inte vet vilken.
Och de fem barnpsykologerna, som har följt barnen under tre år, från att de var tre och fyra år?
De ser ingen annan förklaring än att det flickorna berättar om är sexuella övergrepp. ”Mycket sannolikt”, säger en. ”Den mest tänkbara förklaringen”, säger en annan.
Inte någon av psykologerna misstänker att flickans mamma påverkat barnen.
Varför tas inte psykologerna fullt ut på allvar?
Jag vet inte, tingsrätten gör ingen värdering av deras vittnesmål.
Ni tänker kanske att ett så knepigt ärende borde gå vidare till hovrätten, men nej. Målet fick inte prövningstillstånd.
Ännu ett dokument nådde mig häromdagen, från socialtjänsten som fick uppdraget att ordna umgänget. Nu ger de upp försöken, eftersom barnen är så rädda. En orosanmälan har kommit från barnpsykiatrin.
Av detta drar jag två slutsatser.
Det är inte konstigt att Sverige kritiseras av FN för att inte leva upp till barnkonventionens krav, här gäller äganderätt till barnet, papparätt före barnskydd.
Och: Ingenting är så osäkert som en rättsprocess, eftersom det är människor som sitter i domstolar.