Sverige sämst i klassen

Att känna medlidande, tycka synd om förlorare, är normalt. Men man respekterar dem sällan, skriver Lena Mellin.

Sorry folks.

Men Sverige är ett av EU:s absolut minst inflytelserika länder.

Tvärtemot den bild som regeringen försöker ge.

Följ ämnen
Nato

EU är, trots sina fel och brister, kriser och ibland svårigheter att komma i mål den dominerande politiska kraften i vår del av världen.

En majoritet av den lagstiftning som riksdagen klubbar har sitt ursprung i EU.

Den som vill ha ett ord med i laget som EU-medlem måste alltså skaffa sig så mycket inflytande som möjligt.

Det har inte Sverige gjort. Sanningen är att vi än så länge är sämst i klassen. Inte lika dåliga som andra länder. Utan i botten.

 

Man brukar säga att det finns fyra sätt för ett land att få tyngd i EU-samarbetet:

  • Att vara ett av de sex grundarländerna.
  • Att vara ett stort land med många invånare. Det är Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland.
  • Att ha euro som valuta eftersom det visar att man är trogen det europeiska integrationsprojektet. Det har 20 av de sammanlagt 27 medlemsländerna.
  • Att vara medlem i Nato. Det är 22 av EU-länderna.

Men Sverige är varken ett grundarland, stort, har gått över till euro eller är med i Nato. I alla fall inte än.

Så barskrapat är inget annat medlemsland. Alla andra har åtminstone en av fyra möjliga streck på axelklaffen.

Bland våra nordiska EU-grannar ser det ut så här: Finland har två streck. Deras valuta heter euro och de är med i Nato sedan i april. Danmark har ett, de är medlem i Nato.

 

EU:s adel är länderna med full pott. De som var med och grundade det vi nu kallar EU 1957, är stora länder, betalar med euro och är med i Nato.

Det är en trio – Frankrike, Tyskland och Italien. Men fransmännen och tyskarna är i den interna hierarkin ett strå vassare än italienarna. Det beror bland annat på de ständiga regeringskriserna i Italien men också på att Tyskland och Frankrike anses ha ett större ansvar för förvaltningen av EU:s grundtanke. Att hålla medlemsländerna utanför krig med varandra.

Grupp två, de som uppfyller tre av kriterierna består av fyra länder, bland dem Spanien.

Grupp tre, de med två streck på axeln, är den största – tio länder. De flestas som kvalar in där är med i både Nato och eurosamarbetet.

Näst längst ner på rangskalan finns nio länder. Exempelvis neutrala Österrike och Irland som är små, inte med i Nato, inte grundade EU men har euro.

Men Sverige har alltså ännu så länge ingenting. Vi står längst ner på prestigestegen.

 

I ärlighetens namn måste jag påpeka att det här givetvis inte handlar om någon exakt vetenskap. Det är heller inte möjligt för Sverige att fullt ut påverka situationen.

Den svenska befolkningen kommer inte att växa, i alla fall inte avsevärt snabbare än i något annat land. Vi kommer heller aldrig att bli ett grundarland.

Däremot kan vi byta kronan mot euro och gå med i Nato. Det första är efter nejet i folkomröstningen 2003 skjutet på en ytterst obestämd framtid. Det andra kanske går i mål under senhösten.

Att Turkiet behandlat Sverige med samma respekt som en borttappad handske under ansökningsprocessen till Nato har inte höjt anseendet för Sverige i EU-kretsen.

Gång på gång har Sverige missat målen om när vi ska vara godkända och klara som medlemmar i Nato. Att känna medlidande, tycka synd om förlorare, är normalt. Men man respekterar dem sällan.

Under förra halvåret var Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Regeringen har slagit sig för bröstet för resultaten. Återstår att se, skulle jag vilja säga, de flesta skulle nog kalla det för ganska blekt. Uppgörelserna om klimat, skog och migration återstår att föra i hamn, även om delmål uppnåtts.

 

Hur kan då Sverige öka sin tyngd inom EU? Vi kommer aldrig bli mer än en medelstor medlem. Vi kommer inte heller kunna skriva om historien och bli ett grundarland.

Den politiska uppbackningen för att byta kronan mot euro är svag. Bara Liberalerna, riksdagens minsta parti, driver frågan.

Återstår medlemskap i Nato. Den frågan ligger för närvarande i Turkiets och Ungerns händer. De är de enda av Natos 31 medlemsländer som ännu inte godkänt den svenska ansökan.

Men fortfarande skulle vi inte vara ett tungt medlemsland. Bara lite tyngre.


TRE SPANINGAR

  • Hårddraget röstar kvinnor vänster och män höger. Enligt Aftonbladet/Demoskops kvartalsrapport, som bygger på 20 000 intervjuer skulle 40,3 procent av kvinnorna men bara 28,4 procent av männen rösta på S just nu. Motsvarande siffra för M och SD (tillsammans är 33 respektive 46,3 procent.
  • Statsstöd har länge varit det närmaste ett svärord man kan komma i EU-sammanhang. Men bland annat pandemin, det ryska anfallskriget och amerikanska subventioner till den gröna omställningen har fått kommissionen att släppa på tyglarna. Stora länder, särskilt Tyskland, väntas tjäna mest på det.
  • Regeringen vill att Sverige ska ligga på EU:s mininivåer vad gäller regler för asyl. Det har de fyra miljoner ukrainare som flytt sitt land sedan 2022 förstått. Tyskland har tagit emot flest i antal – 1,1 miljoner. Medan Tjeckien tagit emot flest i förhållande till sin befolkning.


Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

Följ ämnen i artikeln