Det hänger på nyföretagarna
Höga löner, ökad konkurrens och IT-revolutionen. Därför flyttar jobb från Sverige.
Motkraften heter kunskap och nya småföretag. Men när röt Björn Rosengren senast till om det?
Forum för småföretagsforskning delar varje år ut ett internationellt prestigepris till dem som levererar den mest intressanta forskningen om småföretag. Förra årets pristagare förklarade varför jobb flyttar från den välmående västvärlden till låglöneländer.
Ökad konkurrens. Det som förr bara kunde tillverkas i den så kallade industrialiserade delen av världen kan nu produceras överallt. Det beror bland annat på bättre kommunikationer och högre utbildning.
Lägre löner. Det är billigare att göra jobben i ett annat land än de gjordes tidigare.
IT-revolutionen. Att överföra information går numera blixtsnabbt och kostar i stort sett ingenting. Det är alltså inget hinder att tillverkningen ligger på andra sidan jordklotet.
Jobbflytten drabbar ojämlikt
Att stoppa den här utvecklingen är i princip omöjligt. Frågan är om det ens är önskvärt. De jobb som flyttat från Sverige är i huvudsak industrijobb med lågt kunskapsinnehåll. Det kan man inte högljutt beklaga.
Däremot drabbar jobbflytten ojämlikt. Om en liten industri flyttar från Stockholmsområdet kan den arbetslöse relativt lätt hitta något annat att göra. Kommunen påverkas inte alls.
Så ser det inte ut i svaga regioner. Om man som i Bengtsfors är beroende av att Lear vill tillverka bilsäten just där är det en katastrof när Lear sticker. Det finns nämligen inga alternativ.
Den intressanta frågan är alltså hur man bär sig åt för att jobbflytten inte ska slå ut hela samhällen. Enligt de prisade forskarna heter motkraften kunskap och entreprenörskap, viljan att utveckla egna idéer. Det är en enorm kraft som dessutom har fördelen att sprida sig som ringar på vattnet.
Enligt färsk statistik startades 39 520 nya företag i Sverige under 2000. Jämfört med året innan var ökningen tio procent. De allra flesta är företag inom tjänstesektorn som är beroende av en lokal marknad och alltså sällan flyttar utomlands.
Vad gör regeringen för att hjälpa?
Håll i er nu. I de nystartade företagen jobbade 80 810 personer, dubbelt så många som Ericsson har anställda i Sverige. Hälften jobbade heltid.
Trots att det typiska nystartade företaget är en enskild firma med mindre än 300 000 kronor i omsättning står de alltså för en viktig del av sysselsättningen i Sverige. Två av hundra jobbar i ett pinfärskt företag.
En hett politiskt spörsmål borde alltså vara vad regering och riksdag gör för att hjälpa nyföretagarna. Det är dem det hänger på om Gislaved, Katrineholm, Bengtsfors och andra liknande orter ska klara sig på sikt.
Men när hörde ni senast någon ryta till om det? Jag misstänker att det var ganska länge sedan.