Chock för geniet Elon Musk att möta svenskt motstånd
IF Metall försöker genom en strejk tvinga kolerikern, mobbaren, tyrannen och så vidare Elon Musk att skriva kollektivavtal.
Han har aldrig stött på ett sådant motstånd tidigare. Det måste vara en chock. Här handlar det om grundläggande förhållanden, inte om ett banklån för att rädda ett företag, att besegra trög byråkrati eller övertyga en oförstående styrelse om vilket väg företaget ska ta.
Musk äger bland annat Tesla, rymdföretaget Space X och X, tidigare Twitter. Han är vår tids viktigaste företagare. Han har på egen hand stöpt om bilindustrin, rymdindustrin och är pionjär för att koppla ihop – bokstavligen koppla ihop – människa och dator.
Han är ett geni som gjort historiska insatser för en bättre värld.
Walter Isaacsons biografi över Elon Musk har nyligen kommit på svenska på förlaget Fri tanke. Det är 750 sidor fascinerande läsning. Isaacson följde Musk under två år, satt med på möten, läste sms, intervjuade vänner, familj, kolleger och fiender.
Några exempel ur boken:
Musk ville i effektivitetens namn dra ner på säkerheten i bilar och i fabriken. Invändningar tolererades inte. ”Teslas arbetsskadefrekvens var 30 procent högre än i resten av branschen.”
En robot i fabriken var inte så effektiv som Musk önskade. Den unge teknikern Gage Coffin kallades fram för att förklara. Musk sa: ”Hörrudu ... är det du som har gjort det här?” Coffin förstod inte vad Musk frågade om. Musk sa: ”Du är en idiot. Stick härifrån fort som fan och kom inte tillbaka.” Några minuter senare meddelade Coffins närmaste chef att han fått sparken.
Musks arbetsmetod är att bestämma enväldigt, sprida skräck och suga ut kraften ur underställda tills inget finns kvar: Han vill ”ingjuta en extrem och fanatisk arbetskultur”; ”en manisk känsla av brådska är vår operativa princip.”
När en raketuppskjutning misslyckas skyllde han offentligt på en medarbetare som inte hade med saken att göra. När en annan medarbetare protesterade svarar Musk: ”Det är jag som är vd. Det är jag som hanterar pressen, så lägg dig inte i det här du.”
En person som Musk visade runt i sin fabrik för rymdraketer säger: ”Det var märkligt att se hur teknikerna skingrades eller tittade bort när de såg Elon närma sig. De var rädda för honom.”
I en sådan företagskultur spirar rädslan på alla nivåer. Med rätta. När Musk köpte Twitter sammankallade han ett personalmöte. Det cirkulerade uppgifter om stora nedskärningar. ”Kommer du att ge 75 procent av oss sparken?” frågade någon. Musk skrattade. Nej, sa han. Tre veckor senare fick 75 procent sparken.
Medlemmarna i den gamla ledningen för Twitter hade rätt till aktieoptioner och avgångsvederlag om de sa upp sig. Sekunderna efter köpet av Twitter såg Musk till att blockera de fyra högsta chefernas mejlkonton, ge dem sparken och avhysa dem från kontoret. På det viset gick de miste om sina avgångsvederlag och aktieoptioner eftersom de inte hann säga upp sig själva.
”Utöver att hämnas och spara lite pengar drevs Musk av den strategiska listen i det hela”, skriver Walter Isaacson.
Sparka och ruinera folk för skojs skull alltså. Eller grundlöst kalla någon ”pedofil” inför sina 160 miljoner följare på Twitter, numera X. Vilket hände en engelsk akademiker som kritiserade Musk.
Denne man för världen mot framtiden och vill samtidigt tvinga oss tillbaka till 1800-talet, inte när det gäller förhållandet människa-maskin men när det gäller förhållandet människa-människa.
Därför vägrar han teckna kollektivavtal i Sverige. Trygghet, medbestämmande eller vanlig anständighet är inget för övermänniskan som ska förändra världen och kolonisera Mars.
Men utan trygghet, medbestämmande och hederliga avtal blir vi bara herrar och tjänare, om än i eldrivna bilar och med snabba datorer. Kollektivavtal är modernitet vilket Elon Musk får lära sig i Sverige.
Med sin strejk ser IF Metall till att vi håller kursen mot framtiden.
