Misstänkte skolmördaren kan bli första 18-åringen som döms till livstid
Mannen som misstänks för två mord på en skola i Malmö kan bli den första 18-åringen som döms till livstids fängelse i Sverige.
Vid årsskiftet togs straffrabatten bort för unga myndiga som begår allvarliga brott.
Petra Stenkula, polischef i Malmö, var föredömligt tydlig, rak och konkret vid tisdagens presskonferens om de tio mardrömslika minuterna på Malmö latinskola i måndags eftermiddag.
Hon berättade i stora drag vad polisen känner till om morden, förklarade vilka utredningsåtgärder som nu ska vidtas och parerade rutinerat journalisternas stundom vidlyftiga frågor om skeende och motiv.
Ett annat sätt att se på saken är att utredarna vet både väldigt mycket och väldigt lite om de två morden.
Å ena sidan finns en misstänkt gärningsman, en brottsplats och mordvapen som sannolikt kommer att gå att knyta till den anhållne utan större problem.
Ur en polisiär synvinkel är detta givetvis tillfredsställande. Tiden är en väsentlig aspekt då grova brott utreds, bevis är en färskvara och redan efter ett par veckor utan att en potentiell gärningsperson är identifierad och häktad minskar sannolikheten för uppklaring väsentligt.
Å andra sidan återstår väldigt mycket arbete med denna utredning. Planering, händelseförlopp, det är en hel del som i möjligaste mån ska kartläggas innan åtal går att väcka.
En fråga som det ännu inte finns något svar på är motivet till dessa mord.
Motiv till brott är vanligtvis någonting som mer intresserar journalister än poliser och är sällan en faktor av avgörande betydelse då bevis staplas på varandra och straffrättsligt ansvar ska utkrävas.
Men det innebär inte att denna dimension är oväsentlig.
Hatbrott? Ideologiska motiv? Svaren på sådana frågor kan såväl ha juridisk betydelse som vara viktiga ingredienser i förklaringen till brotten.
Och Skåne har ju på kort tid drabbats av två skolattacker med kopplingar till högerextremism i Sverige.
I augusti i fjol satte en 15-årig pojke på sig skyddsväst och hjälm innan han tog sig till sin högstadieskola i Eslöv och knivskar en lärare.
Ett halvår senare inträffade någonting liknande i Kristianstad. En 16-åring knivskar en lärare och en elev.
Det visade sig att pojkarna kände varandra, de delade bland annat ett intresse för nazism och skickade videoinspelningar från högerextrema terrordåd till varandra.
Motivet är även av central betydelse för förståelsen av attacken mot skolan Kronan i Trollhättan 2015.
De tre mord som Anton Lundin Pettersson begick innan han själv sköts ihjäl av poliser var hatbrott med rasistiska förtecken.
Hur det ligger till i detta fall kommer vi förr eller senare att få veta.
Spekulationer om gärningspersonens drivkrafter sköts bäst i det nätets undervegetation där den initiala upprymdheten över morden dämpades betydligt då den misstänktes identitet började sprida sig och denne visade sig alls inte vara "en kulturberikare från mellanöstern".
Egentligen är det också alldeles för tidigt att börja spekulera i den straffrättsliga utgången av detta fall.
Men det finns en intressant aspekt som trots allt förtjänar att nämnas.
Om nu den anhållne befinns vara skyldig har domstolen två alternativ, sluten rättspsykiatrisk vård eller fängelse.
Och i händelse av att domstol fastnar för den senare möjligheten kan juridisk historia skrivas.
Fram tills årsskiftet gick det inte att döma personer som inte fyllt 21 år till livstids fängelse. Det maximala straffet var 14 år bakom murar.
Men den 1 januari försvann denna särbehandling av unga myndiga som begår allvarliga brott. Lagens strängaste straff blev då en möjlighet för domstolar även i dessa fall.
Om den misstänkte fälls för två mord kan han bli den första 18-åringen som döms till livstids fängelse.
