Vickan, vi vet, du ligger med Daniel

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-05

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Höjdpunkten i varje avsnitt av "Hey Baberiba" på fyran är "Familjen", följetongen om kungahuset. Christine Meltzers tolkning av drottning Silvia är faktiskt helt outstanding. Det borde instiftas ett särskilt pris till Meltzers ära på nästa tv-gala, "Drottning-priset".

David Hellenius tolkning av Vickan och Peter Magnusson som kungen är också helt fantastiska.

Men "Hey Baberiba"-gänget borde börja driva med medlemmar av journalistkåren i "Familjen". Vickan har ju nyss avslutat sin Kina-turné. Bevakningen av besöket var stundtals väldigt långt ifrån en av journalistikens grundidéer: att granska makten, inte slicka röven på den.

Monarki-journalistiken har helt hamnat i underhållningsfacket, kungafamiljen är vår tids mesta reality-såpa.

Och kanske fascinerar dessa personer mer än någonsin, i en tid då vi kommer för långt in på skinn, tuttar och rumpor i alla andra såpor. Vi börjar tröttna med andra ord. Kring kungafamiljen finns det ändå lite mystik kvar. Man undrar: Vilka är de egentligen? Men det blir absurt ibland.

Vem drömmer inte om att få uppleva Kina. Detta högteknologiskt utvecklade och produktiva land.

Men sedan finns ju den där lilla plumpen i protokollet som man kanske bör ha i bakhuvudet när man drar dit.

Eller som Aftonbladets Wolfgang Hansson skrev i lördags: Landet som "har en övervakningsapparat som får östtyska Stasi att framstå som amatörer och kastar oliktänkande i fängelse utan rättegång.

Kina har istället blivit "hela världens fabrik. Här produceras våra skor, datorer och tv-apparater. Nästan allt utom vår mat... Världen tjänar hellre pengar på Kinas låga löner än kritiserar envåldshärskare".

Tänk vad intressant om Vickan hade uppmanats resonera kring detta. Vad absurt det hade tett sig om Vickan bara hade refererat till att hon inte ska hysa några politiska åsikter. Men att överhuvudtaget åka till Kina innebär att man måste kunna förhålla sig till landet politiskt, ungefär som man inte kan åka till Kuba och sedan komma hem och bara yra om alla vita stränder och spontana salsaupplevelser. Ingen går väl heller på att familjen Bernadotte inte hyser politiska uppfattningar, även om de inte röstar. Drottning Silvia är för närvarande mest "cutting edge" i familjen eftersom hon aktivt visat att hon kämpar mot barnsexhandel.

Men Vickans besök skildrades i medierna nästan utan undantag som en enda stor bakdag på Skansen.

Titta, Victoria äter med pinnar. Titta, Victoria och Ernst Billgren skojar om maten. Titta, Vickan vid kinesiska muren, kollar in svenska slipsar, provar kampsport och så vidare. Det skulle visa sig att de mest brännande frågorna ställdes av svenska skolbarn i en 1:a klass i Peking, inte av journalisterna.

"Vad händer om kronprinsessan begår brott?"

"Men det ska jag ju inte" .

"Varför kallas kronprinsessan för kronprinsessa?"

"För att jag är kronprinsessa."

End of discussion och tur är väl det för Vickan. Just de två frågorna rymmer ju ändå en stor del av problematiken med en statligt finansierad monarki som inte står lika inför lagen med sina medborgare. Vickans luddiga svar visar också att hon är medveten om detta och måste undvika att resonera kring problematiken.

Vilket inte är så svårt. Journalisterna är med få undantag sällan lika tuffa som barn.

Sedan kom frågan:

"Vem är du kär i?" undrade Carl, 7 år.

Vickan svarade ... sin hund. Eh Vickan... Vi har fattat att du ligger med Daniel Westling för längesedan.

Ibland kan man inte låta bli att undra vem som parodierar vem. "Hey Baberiba" kungafamiljen eller kungafamiljen "Hey Baberiba" ?

"Monarki-journalistiken har helt hamnat i underhållningsfacket, kunga-

familjen är vår tids mesta reality-såpa.

Ulf Lundells nya bok "Värmen". Haha, jag skojade bara. Nya numret av ordfront: Kristina Hultman ger sig ut på minerad mark: övergrepp och delad vårdnad.

Det finns en duktighets-ton över magasinet Re:public Service som jag inte står ut med. En "vi-skriver minsann-om-viktiga-saker"- ton som är outhärdlig.

Belinda Olsson

Följ ämnen i artikeln