Bilderna är sanna - men är inte sanningen

KERSTIN WEIGL om mediabilden av flyktingströmmen

En bild från Danmark fångar mig. En man på motorvägen vid Padborg där hundratals flyktingar vandrar. Han håller en skylt: 'We dont want food, we want to be free."

Vi vill inte ha mat. Vi vill ha frihet.

Jag läser det som: Kom inte med allmosor, ge mig mina rättigheter. Och min självkritiska tanke föds.

Under flera veckor har vi sett människor på flykt sova i sophögar, släpas ur hav, sitta hopsjunkna i parker. Slagna, bespottade, jagade. Barn gråter. Vuxna män gråter.

Bilderna är sanna, men är inte sanningen. Jag var några dagar i Danmark, vid gränsen till Tyskland, i en flock människor på en avstängd motorväg.

Där och då på motorvägen läste mitt tränade reporteröga av folksamlingen, sökte berättelser om vedermöda, smärta, dramatik.

Jag pratade med en vänlig matematiklärare från Syrien. Han hade färdats i månader och luktade stall. Jag frågade om han var trött. Han sa att han är trött. Jag antecknade det.

Det är inte den danska polisens fel att matematikläraren befann sig på en motorväg i Danmark. Det är kriget, det är Islamiska statens samhällsordning, där barn kan halshuggas, våldtas och säljas på slavmarknader.

Jag hade kunnat visa honom respekten att med en lika inövad reporterinstinkt ställa frågor kring det. Har du förståelse för att dansk polis gör sitt jobb? Vad händer med Syrien om alla lärare flyr, som du gjorde?

Jag vet inte om läraren kom fram till Malmö. Där fanns i så fall filtar, frukt och barnmat. Liksom på tågstationer i Danmark och Tyskland. Viljan att trösta, lindra, är stor. Det är vackert.

Men mer måste rymmas i medias berättelser om den största flyktingströmmen på många år.

Enastående styrka är vad jag upplevde där på motorvägen. Människorna som just nu vandrar mot Sverige är beslutsamma och fulla av kraft.

Lyckades jag berätta det? Jag vet inte. Men jag tror det är viktigt. Jag tror att det har betydelse om vi väljer att se flyktingar som mer svaga än starka, hjälplösa snarare än kompetenta. Som offer, som tacksamt sätter sig ned och tar emot en banan.

Och det är en utmaning för media.

Följ ämnen i artikeln