Ett stort krux med att bli äldre är att man ska dö
Man drar till Frankrike. Man har inte bott här sedan man var runt tjugo och noterar efter några veckor att artighetsgraden hos franska tjänstemän stigit sedan dess. Det är plötsligt ”ni” och ”madame” hit och dit så fort man ska köpa mjölk.
Vad pittoreskt, tänker man.
Man fattar inte vad som hänt.
Man lyssnar på radio, på P1 i allt mer stigande skala.
Man insuper Sjörapporten och noterar vindhastigheten på Gotska Sandön och Norra Kvarken.
För några år sedan, då P3 var bra, kände man ju till all musik som spelades, men de senaste åren har den blivit väldigt ...själlös, har den inte?
Man smyglyssnar på P2. Man skäms kanske lite.
Man misstänker att något har hänt.
Man flyger hem till Sverige nån gång då och då.
Finflyg med svenniga avgångstider har man valt, och man slipper ta sista tåget ut till flygplatsen och sova på en hård stol för att hinna med planet 06.10.
Man får mat ombord.
Man hör sig själv säga ”mineralvatten tack” till flygvärdinnan fast en hel buffé av vin och öl tronar på vagnen i mittgången.
Man fattar att något har hänt. Men man fattar inte vad.
Man inreder sin nya lägenhet, för första gången i sitt eftergymnasiala liv bor man inte i kollektiv, och man börjar med att leta upp det mest nödvändiga.
Man kommer hem med ett strykjärn, för snart är det helger och då duger det inte att dyka upp i skrynkliga kläder.
Och exakt där går det inte att ignorera längre.
Man har blivit vuxen på det allra mest vedervärdiga, borgerliga sätt ens 20-åriga jag kunde föreställa sig. Och man hade jävlarimig varit rätt nöjd med det om man inte visste vartåt allt barkar.
Att bli äldre i sig är okej.
Man lägger nya erfarenheter till de gamla och blir på det hela lite mer ödmjuk inför det bisarra som det innebär att leva.
Kruxet med att bli äldre är att man snart ska dö och det kan ingen popmusik eller partykvällar ändra på.
Och som om det inte vore nog är det snart nyår, det mest bottenlöst sorgliga monumentet över människans futtiga tid på jorden. 2013 är inget år som kommer att gå till historien i mänsklighetens långa vandring heller, det hörs ju redan.
Men kanske blir vi befriade lite i förtid.
Enligt mayaindianerna ska jorden gå under den 21 december 2012 och det här är ett gäng siare som nästan aldrig haft fel förut.
I så fall tackar jag för mig innan jag strukit min första nyårsstass.
En liten seger i den stora oändligheten.
!
Tom Cruise är i Sverige i veckan, det tror jag inte ni har missat. Han är 50 år gammal och hade bokat bord på den stekigaste nattklubben i centrala Stockholm. Med sig hade han en ”mystisk blondin”. Sen kom Börje Salming. Han pratade hockey med Tompa. Sen kom Agneta Sjödin. Hon pratade ufon. Egentligen saknades väl bara en person i viprummet på Rose i tisdags. Runar, jag är så besviken på dig.
?
Svenska fjärdeklassare blir allt sämre på läsförståelse och ligger under EU-snittet i matematik. Enda ljusglimten är att svenska tioåringar presterar bättre i naturvetenskapliga ämnen än snittet i Europa. All kunskap är viktig, verkligen, men klivet in i vuxenvärlden blir svårare om man läser dåligt än om man inte vet vilka metaller som fräts sönder av salpetersyra, jag lovar. Är det nu man ska börja oja sig inför kommande generationer?