Att ha kvinnorum är att göra sig dum
Jag var i Berlin i helgen. På hotellet fanns en piffig liten rosa broschyr om hotellets kvinnovänliga rum som var särskilt utformade för stressade affärskvinnor.
Några autentiska citat:
”Slappna av i en extra fluffig morgonrock, välj en mjuk kudde från vår kuddmeny och rensa huvudet med din favorittidning.”
”Välj en skönhetsmask från vår maskmeny och njut av en extra snabb hårtork.”
”För en liten aptit hittar du fitnessprodukter och lightprodukter från roomservicemenyn. Vårt särskilda erbjudande är en skönhetsdrink.”
Förutom de insäljande texterna innehöll broschyren också bilder på avslappnade kvinnor med stora tekoppar och som rättar till sina pärlhalsband.
För säkerhets skull fanns även en bild på en kvinna med en dator eftersom det här är en arbetande kvinna (som kan betala för ett extra dyrt hotellrum).
Det fanns även en mörkblå skrift med ett erbjudande om mansvänliga rum.
”Få igång adrenalinet rejält med en sträv morgonrock och din bästa pay-per-view.”
”Eftersom du är hungrig som en hel karl hittar du bara stora köttbitar på roomservicemenyn.”
Jag skojar förstås.
Det fanns inget erbjudande för män. Inget erbjudande strösslat med stereotyper och rena vanföreställningar om vad människor av ett visst kön vill ha. Att erbjuda extra mjukhet och mindre mat till kvinnor är att göra sig dummare än nödvändigt.
Ett rum som vi skulle kunna börja med att göra kvinnovänligt är det offentliga rummet.
På vägen hem får flyg- värdinnan sin rumpa fotograferad av en passagerare. Mannen snett framför mig tittar nöjt på bilderna tills en passagerare uppmärksammar flygvärdinnan på vad som har hänt. Hon säger till honom att inte fotografera personalen och tittar på medan han raderar bild efter bild på hennes bakdel. Sedan ler hon sammanbitet och undrar om vi vill ha kaffe eller te.
Jag tror att hon tänkte: Gärna en smoothie av alger, mjuka textilier och ekologiska hudvårdsmasker. Men först ett kvinnovänligt luftrum.