Valet blir en rysare

Åtta månader kvar till valet – och spänningen är redan på topp.

Aftonbladets Lena Mellin listar nyckelspelarna, frågorna man måste ha koll på, fallgroparna och de osäkra korten.

Ungefär klockan tio på kvällen söndagen den 9 september vet vi, kanske, vilka som vunnit valet – och vilka som förlorat.

Men osäkerheten är stor. De traditionella blocken utmanas av Sverigedemokraterna. Varken de röda eller de blå kommer att få egen majoritet efter valet.

Det kommer sannolikt ingen annan konstellation heller att få. Alltså kommer det nog att vara oklart även på valnatten vem som är den framtida regeringsbildaren.

Vägen fram till valdagen blir, såvitt man nu kan bedöma, lång, krokig och med hårdare tag än vanligt. Det är mycket som står på spel.

NYCKELSPELARNA

Stefan Löfven (S) har varit statsminister i drygt tre år och vill gärna bli omvald. Men han tänker inte kampanja tillsammans med de nederlagstippade i Miljöpartiet.

Hur han spelar sina kort blir avgörande för hans eget partis valresultat och för hur intresserade eventuella koalitionspartners är efter valet. Han måste helt enkelt hålla alla dörrar öppna och det är inte alltid så lätt i politiken.

Men det är väl bekant att Löfven vill ha ett starkare samarbete över blockgränsen och framför allt med Liberalerna och Centern. Men för att det ska funka måste han sluta läxa upp dem i tid och otid.

Ulf Kristersson (M) gör sin första valrörelse som partiledare och bara det gör vägen fram till valet till ett stålbad för honom.

Han ska dessutom hålla ihop Alliansen, vilket inte varit alldeles lätt under det senaste året. Och få upp Moderaternas valresultat utan att KD rasar ur riksdagen. Kristersson måste alltså också hålla många bollar i luften.

Dessutom måste han efter sitt tal om ”fler vuxna i rummet” (mindre tjafs) framstå som både offensiv och resultatinriktad – samtidigt. En svår balansgång.

Jan Björklund (L) är spelaren i partiledarkretsen. Vad han bestämmer sig för kan bli avgörande för hur regeringen ser ut efter valet.

Björklund lade redan förra hösten korten på bordet i regeringsfrågan. Helst vill han, föga förvånande, ha en Alliansregering.

Men skulle de borgerliga partierna bli mindre än de rödgröna ser han hellre ett blocköverskridande samarbete eller en koalition mellan Alliansen och Socialdemokraterna än att göra sig beroende av SD.

Däremot kan han inte tänka sig en koalition mellan sitt eget parti, C och S.

Men det största problemet som Jan Björklund måste ta itu med är stödet för Liberalerna. Det är inte säkert partiet kommer in i riksdagen efter valet.

Morgan Johansson (S). Justitieministern är en nyckelspelare eftersom han är den som sitter på en stor del av trygghetsfrågorna i regeringen.

Många spår att valrörelsen kommer utvecklas till ett slag om tryggheten. Och då kommer mycket att avgöras av hur Johansson sköter sina kort. Lyckas han är det fördel för det rödgröna laget. Misslyckas han gynnas den borgerliga oppositionen.

FRÅGORNA

Framför allt är det tre frågor som väljarna tycker är de viktigaste just nu. Den planerade delen av valrörelsen kommer att kretsa mycket kring dem.

Men en i hast uppblossande fråga kan plötsligt komma att dominera. Vilken den är vet vi såklart inte i dag.

Sjukvården. Enligt senaste Aftonbladet/Inizio tycker 37 procent av väljarna att den är en av de viktigaste frågan Tre svarsalternativ var möjliga.

Framför allt är det köerna som människor uppfattar som oroande. Om man blir väldigt sjuk är däremot många som är väldigt uppskattande till svensk sjukvård.

Om sjukhusvården ska förstatligas är en annan het fråga.

Flyktingar och invandring tycker 35 procent är den viktigaste politiska frågan.

Det tycker många kommunpolitiker också. I vår kommer nämligen tiotusentals nyanlända att bli av med de bostäder som kommunerna måste ställa upp med under de två första åren i Sverige. Men var ska de nu bo? Ingen vet.

Den bristfälliga integrationen och svårigheterna att komma in på arbetsmarknaden för nyanlända är två andra brännande frågor.

Lag och ordning anser 32 procent är den viktigaste politiska frågan. Gängkrig, rader av ouppklarade mängdbrott som inbrott, stigmatiserade förorter är några frågor som ryms under den här hatten.

Fyra och femma på väljarnas lista är utbildning och skola, 28 procent, och sysselsättning och jobb, 20 procent.

HÄR KAN DET GÅ SNETT

Valrörelsen innehåller en rad på förväg kända fallgropar, tillfällen då allting kan gå snett.

Granskningen av haveriet i Transportstyrelsen. Redan i slutet av januari presenterar regeringens egen utredare sin granskning.

I juni är det dags för nästa. Då står det klart om konstitutionsutskottet, KU, tycker att något av regeringens nuvarande statsråd, eller något av dem som avgick till följd av affären, ska kritiseras. De som lämnade var dåvarande inrikesministern Anders Ygeman (S) och infrastrukturministern Anna Johansson (S).

Här är det framför allt S-delen av regeringen med Stefan Löfven i spetsen som kan råka illa ut.

SCB-mätningen. I början av juni presenterar Statistiska Centralbyrån sin sista partisympatiundersökning före valet. Den riskerar att bli en riktig humörsänkare för framför allt Miljöpartiet och Kristdemokraterna, men också för Liberalerna.

KD har legat under fyraprocentsspärrren sedan förra valet. MP hamnade under i den senaste mätningen och Liberalerna ligger farligt nära med ett stöd på 4,2 procent.

Ebba Busch Thor (KD), Gustav Fridolin (MP) och Jan Björklund (L) håller andan. Att inleda valrörelsen i brant uppförsbacke tar ner stridsviljan betänkligt.

Almedalen. Politikerveckan i Visby i juli är viktig under ett valår. Inte för väljarna som fortfarande tänker på vad de ska grilla eller hur varmt det är i vattnet.

Men däremot för de aktiva i de olika partierna. De läser av stämningarna från ”öjn” och gör kalkyler över vad det betyder för det egna partiet.

För partiledarna är det viktigaste att inte göra bort sig under Almedalen. Ett mediokert framträdande kan tolereras, ett strålande kan eventuellt ge draghjälp. Men ett magplask, det kommer ingen att glömma.

DE OSÄKRA KORTEN

Gustav Fridolin och Isabella Lövin. Förtroendet för de båda språkrören är i botten och stödet för de gröna likaså. Det kan äventyra framtiden för MP som riksdagsparti och därmed också möjligheterna till en ny koalition mellan de gröna och S.

Sverigedemokraterna. Hur stort blir stödet för dem i valet och vad betyder det för hur den kommande regeringen kommer att se ut?

Det enda de övriga partierna är överens om är att SD ska uteslutas från direkt inflytande över den kommande regeringens politik. Det kan komma att kräva okonventionella lösningar, läs blocköverskridande, i regeringsfrågan. Det är det största frågetecknet i svensk politik just nu och kommer att vara fram till valdagen – och en tid därefter.

KD och L. Kommer de att sitta kvar i riksdagen eller åker de ur? Det är mycket sällan partier lämnar riksdagen i Sverige. Det hände 1991 (Miljöpartiet som återkom 1994) och 1993 (Ny demokrati).

Men om de tvingas lämna riksdagen kommer mycket att ställas på ända. Det är nog det mest pregnanta man kan säga just nu.

Åtta månader kvar till det mest spännande valet på länge. Missa ingenting.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.