Även pensionärer tjänar på att pröva bubbelhopp
Ska ni bubbelhoppa 2024?
Bakom Språkrådets nyord väntar en ny verklighet.
Själv älskar jag att göra det.
När det nya ordet presenterades i en DN-artikel förra året, kände jag direkt: det här har jag gjort hela livet. Och det är det bästa jag vet.
Att bubbelhoppa är att medvetet byta miljö för att komma ur sin egen bubbla och få nya perspektiv och kunskaper.
Det är totalt på tvärs med samtidsandan, den att hålla sig stenhårt inom sin egen bubbla och skicka hat och förakt till andra. Jag är själv helt ointresserad av det.
Att bubbelhoppa är min grej. Men det är klart svårare att göra det som pensionär.
Under yrkeslivet kunde jag säga ”undrar hur de har det i Liverpool nu när staden håller på att gå i konkurs”, och vips satt jag några veckor senare, på en pub på Scotland Road, inne i en bubbla tillhörande en grupp fotbollsfans med vänstersympatier.
Min första bubbelhoppning som vikarie på Borås Tidning var ett besök på en av Vägverkets dåvarande vägstationer. Där satt två män som jag ställde frågor till.
Säkert om något vägrelaterat. Men snart pratade vi om Livet.
Jag befann mig i en helt ny verklighet, totalt närvarande, där allt nytt jag fick höra var intressant.
Jag insåg direkt kraften i mitt nya yrke. Att utan några hinder eller frågor om varför hoppa in i andra människors bubblor, och se samma sak som de för en stund.
Det var otroligt givande att i nästan 50 år få ägna mig åt detta. Från att en dag befinna mig bredvid en kö för gratis matutdelning på en kyrkogård, till att nästa intervjua en drottning som fyllde 50 år på Stockholms slott.
Det var en ung amerikan som uppfann begreppet bubbelhoppa. Han lät slumpen peka ut riktningen och helt oväntat dök han upp på ett ställe och ett sammanhang som han inte hade någon som helst koppling till.
Plötsligt bara klev han in på en tjeckisk bar i en liten håla i Iowa, eller på ett julkalas hos en okänd person.
Överallt fick han nya intryck, upplevelser och kontakter. Jag tänkte direkt att det lät precis som mitt yrkesliv.
Forskaren Emma Stenström som lanserat begreppet i Sverige, berättar i intervjuer att hon ”gått på fotboll med entusiaster” och ”grillat gris med sverigedemokrater” för att försöka förstå det som ligger långt från hennes egen vardag.
Är det här social turism för övre medelklass, ett nedlåtande sätt att blanda sig med vanligt folk?
Nej. Det är ett sätt att leva som jag önskar att fler ville pröva på.
Som pensionär är det betydligt svårare. Jag känner hur världen krymper när jag inte längre kan lyfta luren och be vem som helst att få hälsa på.
Men det finns saker man kan göra. Boka tid hos en frissa på en ort där man aldrig varit tidigare. Gå på en match i en sport man inte sett förut. Besöka en kyrka vars religion man inte vet något om. Stå vid sidan och betrakta en demonstration för något man inte tror på.
Det handlar inte om att övertyga någon eller att bli övertygad, som alla tycks tro i dag. Inte för eller emot. Det handlar om att se och förstå mer än man hittills lyckats med.
Språkrådet, som utsåg ”bubbelhoppa” till ett av nyorden för 2023, kallar det ”ett ord som sprider budskapet att man ska vidga sina horisonter och sätta sig in i andra människors situationer och perspektiv”.
Tech-ingenjören Max Hawkins var trött på sitt inrutade liv, och uppfann begreppet bubbelhoppa. Han lät en algoritm peka ut en plats, eller ett offentligt evenemang, och så dök han bara upp där.
Emma Stenström, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit boken ”Bubbelhoppa”, om att ta sig till människor och miljöer man annars aldrig möter. Hon kallar det ”en metod att förstå andra”.