Spöket som bara skräms lite grann
Kraftig högervåg väntas i EU-valet
Det går ett blått spöke genom Europa.
Vissa blir livrädda.
Andra tar det för vad det är – en skenbild.
Vi inleder lite försiktigt. Nämligen med hur kartan ser ut.
Praktiskt taget alla beslut i EU som leder till nya lagar i EU-länderna måste ha stöd av både medlemsländerna, ministerråden, och en majoritet av parlamentets 720 ledamöter, 21 av dem från Sverige.
Hur majoriteten ser ut i parlamentet är alltså viktigt. Traditionellt har tre partigrupper dominerat. Den största, EPP, med Moderaterna och Kristdemokraterna som medlemmar, den näst största S&D, som Socialdemokraterna är med i och trean Renew med Centern och Liberalerna.
Men deras makt kommer att naggas i kanten i valet till EU-parlamentet 9 juni. Om inte en smärre jordbävning inträffar kommer alla partigrupper utom två tappa mark. Valets vinnare kommer att befinna sig längst ut till höger.
Partigruppen ECR, där Sverigedemokraterna är med, väntas enligt färska opinionsmätningar öka med omkring tio procent.
ID spås öka ännu mer, med upp till 45 procent. Här återfinns bland andra Marie Le Pens Nationell samling och andra partier med mer eller mindre starka band till Ryssland.
Många, som exempelvis parlamentets maltesiska talman Roberta Metsola, varnar för den massiva högersvängen.
Den består av två delar. EPP väntas minska betydligt mindre än de andra stora partigrupperna. Dessutom ökar grupperna till höger om dem. Det kan, i alla fall i förlängningen, förändra EU varnar Metsola och andra för. Hon tillhör själv EPP.
Men jag skulle säga att hotet från höger inte är mer än just ett spöke. Alltså inte en verklig fara utan ett fenomen.
Skälen är tre:
- Parlamentet fattar inte beslut själva. När det har medbestämmande så krävs att de blir överens med medlemsländernas regeringar.
- De stora partigrupperna kommer att kunna trumfa igenom allt de är överens om. Nu räcker det med att EPP och S&D gör upp med ytterligare en partigrupp för att en stabil majoritet ska uppnås. Det förhållandet kan bestå.
- I EU finns ingen regering som måste överleva. Uppgörelser mellan partier som skulle vara otänkbara i andra sammanhang är alltså möjliga här.
I sammanfattning: Partigrupperna på yttersta högerkanten kommer få ett begränsat inflytande, dock mer omfattande än i dag. Det senare gäller främst ECR. Inte ID.
Viktor Orbans parti, ungerska Fidesz, tillhör ingen grupp. De uteslöts ur EPP 2019 och vill gå med i ECR efter valet. Men motståndet, grundat på partiets ryssvänlighet, är stort.
Innan vi lämnar detta ämne. Att dagens partigrupper överlever valet är inte säkert. Hur man bildar en partigrupp finns detaljerade regler för och det är inte ovanligt att grupperna förändras.
I skuggan av förberedelserna för EU-valet pågår redan maktkampen om de tunga topposterna i EU. Där är Stefan Löfven en spelare som ordförande för de europeiska socialdemokraterna.
De stora partigrupperna delar upp de tyngsta posterna mellan sig. Och försöker blanda mellan företrädare från små och stora länder.
Efter förra valet lade EPP beslag på den viktigaste posten – EU-kommissionens ordförande. Ursula von der Leyen har gjort succé, den mest framgångsrika på posten sedan Jacques Delors på 80- och 90-talet. Hon ställer upp för en ny femårsperiod.
Därmed är en pusselbit på plats. Hon kommer bli omvald.
Efter förra valet, 2019, snuvades S&D, enligt dem själva, på den näst viktigaste posten, trots att de blev näst största partigrupp. Jobbet de nu tar strid för att erövra är det som ordförande för Europeiska rådet, premiärministrarnas organ.
Men deras frontfigur i valrörelsen, luxemburgaren och EU-kommissionären Nicolas Schmit, kommer inte bli aktuell. Det gör bara avdankade statsministrar och det är inte han.
På den punkten har S just nu inte så mycket att komma med. Den utpekade, portugisen Antonio Costa föll ifrån när han drogs in i en korruptionsskandal. Inga formella anklagelser har riktats mot honom men han är ändå omöjlig för uppdraget.
I brist på honom återstår inte särskilt många. Den danska statsministern Mette Fredriksen är en, Stefan Löfven själv är en annan. Om Löfven inte lyckas locka tillbaka finska Sanna Marin till politiken.
TRE SPANINGAR
I dystra tider som denna får man ta vara på alla ljuspunkter. I februari i år ökade konsumentpriserna, utgifterna för ett vanligt privathushåll, med i genomsnitt 4,5 procent. Förra årets februarisiffra var tolv blankt. Nästa glädjebesked kan bli ett beslut om sänkt ränta från Riksbanken.
Greta Thunberg gör för närvarande sitt bästa för att spela bort det enormt höga förtroende som hennes ungdom, klimatengagemang och tro på forskningen skapade. Att oupphörligt släpas bort av polis för olika typer av ohörsamhetsaktioner är inte bra. Varken för Greta eller ”saken”.
Minst jämställt i EU-valet är Sverigedemokraterna enligt en kartläggning från Europaportalen. 73 procent av deras kandidater är män. Nästan lika dåligt är Vänsterpartiet, 64 procent av deras kandidater är kvinnor. Moderaterna är inte heller helt hemma, 58 procent är män. Resten får godkänt.