Mejla

Peter Kadhammar

Det vården behöver är inte vackra ord och känslopjunk

Bristen på skydd visar att det saknas struktur och planering

Publicerad:
Vi ska ha strukturer som fungerar även när Irene Svenonius har glömt bort att läsa nyheterna i två månader, skriver Peter Kadhammar.
Foto: LOTTE FERNVALL
Vi ska ha strukturer som fungerar även när Irene Svenonius har glömt bort att läsa nyheterna i två månader, skriver Peter Kadhammar.

Efter krisen kommer vi att vara andra människor. Vi kommer att resa förnuftigare, uppskatta det lilla livet i vår närhet mer och vi kommer att visa större omtanke om varandra.

På nätet ser jag en man som formar sina händer till ett hjärta och säger att vårdpersonalen är värd miljoninkomster.

Det är så mycket ord i omlopp nu, det är värre än vanligt. Känslor som rusar, gråtmildhet och inte sällan panik som lurar under ytan.

 

Men inte mycket förändras. Den som inbillar sig att vi kommer ut på andra sidan som bättre människor gör klokt i att kasta en blick bakåt. Förintelsen gjorde inte antisemitismen omöjlig. Ett sekel av grovast tänkbara propagandalögner – nazisternas och de sovjetiska kommunisternas – gjorde oss inte immuna mot den ryska gangsterstatens angrepp på självständiga grannländer och den europeiska gemenskapen.

Inte alla sväljer propagandans lögner men många gör det.

Trots decennier av diktatur och decennier av frihetslängtan dansar polacker och ungrare när deras auktoritära ledare spelar på flöjten.

Politiska och samhälleliga förändringar kan vara plötsliga men människor förändras långsamt.

Vi behöver strukturer.

Vi förändrar strukturerna och de förändrar också oss.

 

Jag skriver till presstjänsten på Region Stockholm och frågar när regionen började bygga upp sitt lager av skyddsutrustning för personalen. Skyddsmasker, plastförkläden och sådant.

Staden Wuhan i Kina sattes i karantän 23 januari. All världens epidemiologer visste att vi hade en hälsokris framför oss. 30 januari förklarade världshälsoorganisationen WHO internationellt nödläge.

Andra februari rapporterades första dödsfallet utanför Kina. En 44-årig man i Filippinerna avled.

Farsoten var ingen överraskning. Vi visste att den skulle nå oss. Frågan var när.

31 januari fann sjukvården det första smittade fallet i Sverige. En kvinna som varit i Wuhan.

Så när började Region Stockholm bygga upp lagret med skyddsutrustning?

 

Vanligen är det ingen stor efterfrågan på andningsskydd. Vecka 3, 13-19 januari, beställde sjukhus och vårdcentraler i Region Stockholm 200 stycken. Inte mycket.

Desto större anledning att se över lagret om man vet att en epidemi närmar sig.

Så när började Region Stockholm bygga upp lagret med skyddsutrustning?

 

Händelseutvecklingen var mycket snabb och dramatisk. Vecka 9, 24 februari till och med 1 mars, efterfrågade sjukhusen och vårdcentralerna 4 000 andningsskydd.

Vecka 10, 2- 8 mars, behövde de 20 000 andningsskydd.

Efterfrågan ökade alltså från 200 till 20 000 på en och en halv månad.

Så när började Region Stockholm bygga upp lagret?

 

Det skedde den vecka efterfrågan slog alla rekord, första veckan i mars.

Då fattade regionen beslut om att utöka lagerhållningen. Man började jaga skyddsutrustning på den internationella marknaden. Man bearbetade gamla leverantörer och försökte hitta nya.

Det var så dags då. Hela världen jagade skyddsutrustning.

I mitten av mars skapade Region Stockholm därför ännu en inköpsorganisation på Karolinska universitetssjukhuset som fick till uppgift att leta efter skyddsutrustning, en slags kommandostyrka på den internationella marknad där det pågick krig om masker och plastförkläden.

”Jag tror ingen såg det komma”, sa den högsta politiskt ansvariga, det moderata finansregionrådet Irene Svenonius i Aktuellt.

Hon sa det två månader efter att WHO utlyste internationellt nödläge.

 

Så pratar den som blint tror på just in time-samhället. Leveranserna kommer på minuten. Även om en global farsot härjar ska allt fortsätta som vanligt hemma i trygga Sverige.

Om vi verkligen vill lära något av krisen är det där vi ska börja. Vi ska ha strukturer som fungerar även när Irene Svenonius har glömt bort att läsa nyheterna i två månader.

Vi ska räkna på hur vi kan höja sjukvårdens löner och hur hemvårdarna ska få vettiga arbetsvillkor.

Organisation. Struktur. Ordning på siffrorna. Så skapar man en bättre värld, inte med känslostormar och kvittrande körer.

 

LÄS VIDARE

Av: Peter Kadhammar

Publicerad: