Därför är det viktigt att terrorister grips levande
Denna gång har fransk polis lyckats gripa misstänkta terrorister levande.
Det är, av flera skäl, mycket viktigt.
Tillslaget i morse mot en lägenhet i Parisförorten Sanit-Denis verkade, av de första rapporterna att döma, sluta som det så ofta gör i dessa sammanhang. Terroristerna dör.
Vi har sett det ske gång på gång: de spränger sig själva, sätter en revolver mot den egna pannan eller strider tills de blir ihjälskjutna.
Men så visade det sig att sju personer gripits i en av allt att döma skickligt genomförd polisinsats.
I vilken utsträckning de misstänkta är inblandade fredagens sex terrordåd i Paris återstår att se. I sådana upphetsade nyhetslägen som just nu råder blandas bekräftade uppgifter med lösa rykten, det som är sant den ena sekunden är dementerat i nästa, spekulationer kommer och går, kort sagt, allt är en röra.
Det finns uppgifter om att några av dem ska ha planerat ett dåd mot Paris finanskvarter. Kanske stämmer det. Kanske inte. Vi får se.
Viktigt är hur som helst att den franska polisen denna gång har lyckats gripa misstänkta terrorister vid liv. Något som inte har gått vid tidigare attentat de senaste åren.
I mars 2012 spårades den 24-årige Mohammed Merah till en lägenhet i Toulouse. Han var jagad för mord på tre barn och en rabbin i en judisk skola. Efter två dygns förhandlingar bröt eldstrid ut och mannen sköts ihjäl.
Det blev känt att han varit på träningsläger i Afghanistan, men många av säkerhetstjänstens frågor förblev obesvarade.
Första prioritet för polisen som för snart ett år sedan omringade ett industriområde utanför Paris var att stoppa fortsatt mördande. I en lokal i området hade bröderna Cheríf och Said Kouchi, som dagen innan genomfört massmordet på tidskriften Charlie Hebdos, förskansat sig.
Men polisledningen hade även ett tydligt önskemål: ta dem levande, om det är möjligt. Vi behöver veta så mycket som möjligt.
Genomfördes attentatet på egen hand eller på order av någon organisation? Är andra dåd planerade? Finns ytterligare medlemmar i er cell? Fick ni inspiration från någon jihadistsajt?
Svaren på sådana frågor är inte bara en angelägenhet för Frankrike, de är av intresse för säkerhetstjänster över hela världen.
Att försöka gripa terrorister vid liv är även av betydelse för vetenskapen och för vår förståelse av terrorismen.
Anders Behring Breivik, som räknade med att dö i samband med 22 juli, hade någonting viktigt att berätta i förhör och under rättegången i Oslo Tingrett. Om hur han formades, om sin världsbild, vilka hans förebilder var, vad han hoppades uppnå med sin politik.
Även dem som har inbillat sig att terror är en synonym till islamism har anledning att lyssna på honom.
De är nämligen samma slags människor, den norske terroristen och de som har begått attentaten i Frankrike. Föraktet för människors liv, det känslokalla mördandet, fantasin om ett krig som råder mellan väst och islam.
Det är ingen tillfällighet att Breivik hämtade inspiration från al-Qaida.
Att gripa fanatiker som tar till vilket våld som helst och som inte tvekar att offra sina liv i det heliga kriget är den svåraste polisiära uppgiften som finns.
Vi har alla anledning att vara tacksamma för att polisen ibland lyckas.