Anders Westgårdh: Konsten att njuta av en vårstädning
Det bara smäller till och vips är våren här. Medan ungdomarna ligger i parken står jag med torktrasan i hand och gnider frenetiskt. Gnolar på någon gammal slagdänga, torkar svetten ur pannan och känner mig på det hela taget som en äkta hemmafru.
Jag är nog inte helt normal, men det är så jag är uppfostrad. När våren kommer ska den hälsas med en rungande vårstädning. Hemmet ska dofta och skina som värsta reklamfilmen.
Men fråga mig inte varför. Jag är bara en soldat som gör sin plikt, för så blev jag uppfostrad när femtiotal gick över i sextiotal och gladpermanentade kvinnor slog upp fönstren på vid gavel med kavata hucklen på huvudet och målmedveten styrka i handlederna.
De fejade och stod i, och vi som var små kom hem till ett helt nytt hem där vinterns murrighet var som bortblåst. I stället var det glatt och rent i varenda vrå. Jag minns det som rena trolleriet.
Jo, förresten, fråga mig varför. För jag vet exakt.
Man ska vårstäda sitt hem för att samtidigt vårstäda sin själ. Om man får jobba ostört kommer man efterhand in i en meditativ trans medan dammråttorna sugs iväg till den sista vilan. Man ömsar skinn mentalt.
Nu tror ni kanske att detta är på väg mot en lovsång till hemmafrun. Då har ni fel. Jag är inte alls intresserad av en omvänd samhällsutveckling där gamla värderingar och könsroller gör comeback i nyliberal stärkblus. Det finns tillräckligt många med stor makt som driver den agendan.
Inte heller kommer jag att argumentera för avdrag för hushållsnära tjänster. Det är en fråga som klyver mig itu, men tills vidare hanterar jag min egen skit.
Vad är det då jag är ute efter? Känslan, såklart. Få saker är så tillfredsställande som en rejäl vårstädning, och jag unnar fler att få uppleva samma känsla. Jag satte ”Abbey Road” på repeat, knöt förklädet runt magen och drog igång.
Efter en ordinarie dammsugning växlade jag över till heavy duty-jobb. Rensade ur alla garderober, bar ner vinterkläderna i källaren, körde urvuxna saker till Myrorna, slipade utemöbler och balkongräcke med 150-papper, putsade fönster och speglar, moppade golv, sorterade corn flakes, tvättade fjolårets lortiga gympadojor, satte skoblock i vinterbootsen, strök sommarskjortor och packade ylletröjor, sydde i knappar och avslutade med en kopp gott kaffe.
Precis som en äkta hemmafru. Och jag njöt av varje sekund.