De skålar när apatiska flyktingbarn utvisas

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Ronnie Sandahl om män som förstör flygturen med mjäll i laptopen

Det finns två sorters människor.

De som fäller bak flygplanssätet och de som inte gör det.

De senare är såna som årligen tar emot Nobels fredspris medan de förstnämnda i regel är de som skålar när apatiska flyktingbarn utvisas.

Om man nu vill generalisera. Och det vill man ju. Ibland.

Inte minst när man stirrar in en rodnande hjässa medan små flarn av pensionärsmjäll yr ned över laptopens tangentbord.

Mannen framför har precis fällt ned flygplanssätet. Och mitt kravmärkta tålamod börjar rinna ur mig.

Jag blundar en stund.

Tvingar mig själv att inte vara så svenskt jävla feg och låta hela trippen bli förstörd bara för att jag inte vågar säga till.

-Ursäkta, men jag vill gärna kunna arbeta, säger jag och nickar mot min dator.

- Du får ta bort den. Du behöver inte jobba här, säger han.

Nej, din enda uppgift numera är väl att spela golf och vägra lämna dricks till caddien, tänker jag.

Men säger:

-Snälla, visa lite respekt.

-Det är min fulla rättighet, säger han och vänder ryggen åt mig.

En stund senare trappar jag upp kriget genom att knäa honom diskret i ryggen.

Han vänder sig om och ylar:

- Du måste vara sjuk i huvudet!

-Du skulle bara veta, säger jag.

-Jag kan din typ, kontrar han.

Jo, jag kan din typ också.

I samma ögonblick som du tar på dig dina små beiga kortbyxor tror du att världen tillhör dig. Du har röstat på sossarna hela livet men i senaste valet röstade du på borgarna för att du vill ha lite "hårdare tag".

Du avskyr egentligen blattarna nere i Spanien men frugan tycker ju att det är så skönt med värmen.

Du heter Göran.

Eller kanske Agne.

Men du förstår inte exakt hur mycket jag skiter i att du har slavat på Säffle kommun hela ditt liv och nu tycker dig vara värd att bete dig som ett arsle bara för att du köpt en billig flygstol ned till värmen.

Som en flicka med platådojor och dåligt imiterad Åmål-dialekt en gång sa:

Noll gånger noll.

Så mycket bryr jag mig.

Fattar du?

Göran, Agne, vadfandunuheter. Du skulle kunna vara Jesus. Det spelar ingen roll.

Fäll upp sätet.

Ronnie Sandahl