Jag formades av tiden i slöjdsalen
Vid bytet av spindeln på en gammal Solberga träsvarv hamnar jag i minnenas allé. Spindeln är axeln som driver dubben eller chucken där man fäster ämnet som ska svarvas. Den drivs med remmar från en elmotor, via en mekanisk variator som gör att man kan ändra rotationshastigheten. Nu byter jag den för att kunna svarva riktigt stora bitar, om andan skulle falla på. Världen är full av möjligheter. Och man ångrar aldrig för stort, bara för litet.
Mannen som sålde den nya spindeln till mig har jobbat med svarvar i 35 år.
– Jag har en kund som svarvat ett stycke som var två och en halv meter i diameter, sa han i telefon.
Svarven var billig. Den hade stått på en skola, men jag gissar att de anser att det är för riskabelt att låta småungarna svarva numera. Dessutom tar den plats och väger 300 kilo. Men som andra liknande maskiner och verktyg tillverkade på 50-talet så håller grejerna. Gjutjärn. Rejäla dimensioner. Och trots att de är mer än ett halvt sekel gamla så finns det reservdelar, vilket är unikt om man jämför med dagens konsumtionsprylar. Vi hade en exakt likadan svarv i slöjdsalen när jag gick i sjätte klass. Vilket förklarar varför jag plötsligt erinrar mig detaljer från den tiden. Läraren var finne. Möjligen tog han sig ett järn då och då i virkesförrådet. Han kunde komma rusande helt överraskande mellan hyvelbänkarna med två små hoplimmade brädstumpar i handen.
– Se här! sa han högt.
Så slog han stycket mot en kant så hårt att det sprack i fibrernas längdriktning. Alla ungar stirrade på honom, skräckslagna.
– Och titta nu! fortsatte han och höll upp bitarna.
– Det sprack inte i limningen, utan bredvid.
Den bruna fogen av benlim hade mycket riktigt hållit bättre än träet det höll ihop.
Limmet skulle tillredas korrekt. Och bitarna sättas ordentligt i press. Det lärde vi oss. Jag är finnen tacksam för det.
Långt senare vikarierade jag själv som slöjdlärare. De hade inga bättre lärare att tillgå. Ungarna skruvade på sina skateboards eller gjorde sneda stereobänkar av spånskivor, målade så det rann gardiner, och gav fullkomligt fan i att försöka lära sig något.
– Jag tar inte hem skiten ändå, sa en av grabbarna när jag frågade varför han bara hade slarvat.
I den åldern fick vi svarva.
Jag fastnade med tummen mellan ämnet och anhållet en gång så skinnet skavdes bort. Det gjorde ont. Finnen hämtade plåster.
– Man måste vara försiktig, sa han.
Så fick jag fortsätta.
Även för det är jag honom tacksam.
Mycket Trump
Det är mycket Trump nu. Den vanliga sökmotorn ger 666 miljoner svar på ordet ”trump”, men bara 484 miljoner på ”clinton”. Siffran 666 är inget för bibeltrogna med klena nerver. Den symboliserar vilddjuret i djävulens tjänst, som kom ur havet med sju huvuden och tio horn.
Lite Hillary
Sverige finns det 1 797 män och 6 kvinnor som heter Donald. Men bara 18 kvinnor och 9 män som heter Hillary.