Synd att Agenda går på SD-myten
Agenda är SVT:s allra tyngsta samhällsprogram. Redaktionen består av fyra rutinerade programledare och ytterligare elva tunga journalister och redaktörer, enligt den egna hemsidan. Dessa har tillsammans minst en hel vecka på sig att förbereda ett program. Trots de lyxiga förutsättningarna misslyckades de totalt med att hitta en motdebattör till Jimmie Åkesson som i söndags kväll fick sitta helt ensam i exakt nio minuter och hyckla om sin empati för desperata flyktingar från Mellanöstern.
Direkt efter utfrågningen av Åkesson fick statsminister Fredrik Reinfeldt och Socialdemokraternas Stefan Löfven bemöta Åkesson. Men inte i en debatt. Istället fick de möta programledaren Anders Holmberg. Duon fick knappt tre minuter på sig att prata om flyktingspolitiken mot Åkessons nio minuter. En tredjedel av den tiden gick åt när Holmberg skulle leka djävulens advokat och repetera Åkessons argument.
Fiaskot skedde på bästa sändningstid med mindre än en månad kvar till valet. Antingen klarar Agendaredaktionen inte av att göra sitt jobb eller så anser de att Jimmie Åkesson ska särbehandlas och ensam få sätta agendan i frågan om flyktingar. Upplägget var långt ifrån balanserat.
Söndagens program var inte första gången SD fick ett drömläge i Agenda. Kommer ni ihåg “Hur mycket invandring tål Sverige?”. Den frågan ställdes av samma redaktion under en partiledardebatt 2012. Det var en fråga som lika gärna kunde ha stått på en av SD:s reklamaffischer.
Jag får en känsla av att Agendaredaktionen ser kritik mot programmet som något positivt, som ett bevis på att de är journalistiskt rätt ute. En obehaglig och i längden omöjlig hållning. Det finns också en besatthet av den så kallade “åsiktskorridoren”. Trots att vi i dag har fler möjligheter än någonsin tidigare att både ha en åsikt och nå ut med den så verkar Agendaredaktionen gått på myten om att vi inte får prata om vissa frågor i Sverige.
Agenda fick en hel del kritik från alla håll och kanter mot frågeställningen "Hur mycket invandring tål Sverige?". Men i en väldigt pompös intervju med högertidskriften Neo säger Agendas Anna Hedenmo att hon inte fick ett enda mejl från vanligt "folk" som kritiserade upplägget. Kritiken kom bara från "tyckare" och tolkar jag Hedenmo rätt så är det kritik som lätt kan avfärdas. Oviktigt om den är berättigad eller ej.
Hedenmo är inte bara en programledare på Agenda. Enligt henne själv så är det hon och redaktören som driver sändningarna. Och senare i intervjun med Neo säger hon något som kanske förklarar söndagens Agendaupplägg med Åkesson.
“Man kan inte låtsas som om pengarna räcker till allt, när det gäller välfärdspengar så kommer utsatta grupper alltid att stå emot varandra. Det handlar om smärtsamma val och prioriteringar.”
Det låter smärtsamt likt Jimmie Åkessons valmantra "välfärd eller invandring" som han ständigt försöker banka in. Det är verkligen synd att Sveriges största samhällsprogram ska gå främlingsfientlighetens ärenden. Och frågan är om Agenda ens ser SD som främlingsfientligt. Det är kanske en annan förklaring till fiaskot i söndags.
Fel att ge sig på de svagaste
Det borde finnas en speciell plats i helvetet för alla som utnyttjar tiggare för att vinna väljarnas förtroende. Och de väljare som känner förtroende hos politiker som ger sig på samhällets allra svagast förtjänar tyvärr ingen respekt.