Ska skapa supermänniskor – efter apdöden

Publicerad 2024-02-24

Elon Musk vill göra oss till supermänniskor.

Snart kan vi bli supermänniskor på riktigt.
Men vill vi det?
Elon Musks mest mytomspunna företag har opererat in ett chip i hjärnan på
en människa som redan påstås kunna röra en datormus bara genom att
tänka.

I april 2021 släpper Neuralink en video på en nioårig amerikan som spelar tv-
spelet ”Pong”. Inget konstigt med det. Vi älskar ju att titta på andra som
gejmar. Men den här videon är inte som andra. Den sprids som en löpeld,
eftersom Pager är en apa. Och han använder inte händerna för att spela. Han
styr markören bara genom att tänka, eftersom han har ett chip inopererat i
hjärnan. För att sitta kvar framför skärmen matas han med smoothie genom
ett rör.

 
Pager var inte ensam. Neuralink hade fler apor. Men nu är de döda.
Utredningar visar att de avled under tortyrliknande former, men Elon Musk
förnekar att det var chippets fel och hävdar att aporna inte led av hans
experiment. Vad som är sant får vi kanske aldrig veta. Elon Musk må vara besatt av att vara internets huvudkaraktär, men när det gäller sin biotech-startup jobbar han helst bakom lykta dörrar. Vilket blir särskilt problematiskt när han har fått tummen upp från myndigheterna att operera in chip även i människor.

I maj 2023 fick Neuralink sin ansökan godkänd, i januari twittrade Elon Musk
att det första mänskliga försöket hade påbörjats och i måndags basunerade
han ut att försökspersonen nu kan styra en datormus med tanken. Om det
stämmer vet vi inte, men vi borde inte vara förvånade. Så länge jag har levat
har vi gjort allt i vår makt för att utveckla ett “handsfree, painfree”-samhälle.
Redan 1963 kopplade hjärnforskaren William Grey Walter ihop en elevs
hjärna med projektorn under lektion, så att eleven kunde styra presentationen genom tankekraft.

 

Experimenten med chip i djur och människor har pågått i decennier och i dag finns det flera företag som kan erbjuda trådlösa hjärnchip. Men Neuralink påstås ha tagit tekniken till en ny nivå. Deras chip är mer avancerat, mindre och säkrare (men inte tillräckligt säkert för att Metas vd Mark Zuckerberg ska vilja testa den första version).

När Elon Musk har bestämt sig för någonting brukar det gå fort. Och den här
gången har han bestämt sig för att hjälpa mänskligheten att hålla jämna steg
med den artificiella intelligensen som sköljt över oss det senaste året och nu
utvecklas i rekordfart. Initialt har syftet med hjärnchip varit att hjälpa
människor med funktionshinder att exempelvis kommunicera. Men på extremt kort tid har det uppstått en maktkamp mellan människan och robotarna om vem som ska vara herre på täppan i framtiden. Därför har Musk betydligt större ambitioner med sina hjärnchip: han vill hjälpa oss att bli supermänniskor. Inte bara kunna skriva mejl och spela tv-spel genom att tänka. Exakt hur återstår att se, men om Musks vision blir verklighet står vi inför en framtid där gränserna mellan människa och maskin suddas ut.

 

Låt mig måla upp en värld med cyborgs: vad händer när vi kan kommunicera
med andra människor direkt genom tankeöverföring? Och hur fungerar ett
samhälle där du kan ladda ner kunskap direkt till din hjärna på samma sätt
som vi laddar ner program till våra datorer? I dag vill jag kunna prata
japanska. I morgon har jag en magisterexamen i juridik. Inlärningen skulle
accelereras dramatiskt, vilket med största sannolikhet hade lett till både fler
och större genombrott inom samhällets heliga triangel: vetenskap, teknik och
filosofi.

Elon Musk vill kolonisera Mars 2054 eftersom han anser att utgången i kriget
mellan människan och robotarna är högst oviss. Hans rymdbolag Space X ska
ta honom dit rent fysiskt, men lösningarna på de tekniska och biologiska
utmaningarna hoppas han att Neuralink ska stå för.
 

Att skapa supermänniskor är dock inte helt riskfritt. Du kan få hjärnskador och
bli hackad. Vilket kan leda till utpressning, identitetsstöld och att dina tankar
blir manipulerade. En annan liten detalj som kan vara värd att reflektera över
är hur hjärnchip hade påverkat klyftorna i samhället. Att ha råd med en fin
utbildning är en sak. Att kunna optimera sin intelligens på en sekund är en
annan.

Följ ämnen i artikeln