"Att undvika berusade män i grupp sitter i ryggmärgen"

Nyårsnatten i Kalmar har varit lugn, sa Gunnar Norgren, inre befäl vid Kalmarpolisen. Det var på fredagen.

Sex dagar går, så kan lokaltidningen Barometern rapportera att minst nio flickor trakasserats, omgärdats av killar som tafsat. Två anmälare har tidningen talat med.

En flicka berättar: "De ­pekade på en bil och försökte dra mig dit. Det var så genomplanerat, tre ­tafsade på mig och två höll vakt."

Polisen är i full gång. Nu har 16 flickor anmält. Mobilfilmer finns. Ärendet är prioriterat, två utredare tillsatts, misstänkta förhörts.

Mörkläggning kan inte Kalmarpolisen misstänkas för. Ofredande är inte brott av den kalibern att en presskonferens måste utlysas. Att nyhetsnatten var "lugn" är polisspråk för att ingen dödats eller hela kvarter slagits sönder.

Inte heller media har undanhållit något. Polisens informationsansvarig får framföra i Barometern: "Det var utländska ­killar som antastade tjejer runt Larmtorget."

Alltså; vanligt polisarbete som återges i relevanta nyhetsartiklar.

Så har vi Köln. Där hände något liknande, i större skala.

Fast i Tyskland kom det fram redan efter två dagar, på lördagen. Pressmeddelandet gällde att kvinnor utsatts för övergrepp av grupper av "män med nordafrikanskt utseende".

Rapporteringen drog i gång, en präriebrand över hela Europa.

"Vidrigt", utropar Angela Merkel. "Vi kommer inte att tolerera den här sortens fega och avskyvärda attacker", fördömer justitieminister Maas.

Mycket mer väsen kan man inte begära. Polischefen avgick, frågan skenar ut i terrängen.

I spetsen går de med föreställningen att kvinnohatet bor i andra länder och att "de" - muslimerna - nu kommer vällande över bron med ett för oss helt nytt problem.

Det är helt enkelt inte sant.

Alla män vet att det är fel att antasta kvinnor. Ändå sker det. Det görs på olika vis, utifrån olika föreställningar om vad som är accepterat, vad en man kan tillåta sig, komma undan med.

Men det är vardag.

Och i åtminstone mig finns ryggmärgsreflexen att undvika berusade svenska män i grupp.

Den avgörande skillnaden är att svenska kvinnor vet att de kan polisanmäla och bli tagna på allvar. Det fungerar i Kalmar, säkert även i Köln.

Följ ämnen i artikeln