Ungdomskärleken blev en näthatare
De hade setts på en klassåterträff.
Kanske var det tio år sedan, han minns inte exakt. Barndomskärleken från Söderberga, miljonprogramsområdet i skuggan av landets största mentalsjukhus. Flickan som Mathias Wåg varit kär i under stora delar av skoltiden, hon som gått i hans klass i nio år. Hon som den där kvällen, när folk fått lite innanför västen, hade skissat ihop ett diplom till Mathias, en spontan liten hyllning till att han alltid varit sig själv, alltid stått upp för sina åsikter.
Det var åtminstone den kvällen han kom att tänka på när han tidigare i år stötte på barndomskärlekens namn igen.
Mathias Wågs röstläge är en smula lägre när han berättar den märkliga lilla parallellberättelsen till veckans stora samtalsämne - Expressens uthängning av rasistiska internetskribenter på diverse hatsajter. Bakom granskningen stod nämligen Mathias Wåg och hans kollegor i det vänsterorienterade grävkollektivet Researchgruppen. Och bland de 6 200 namnen på rasistsajterna fanns ett bekant namn.
Barndomskärleken från Söderberga.
Det finns nästan något hollywoodskt i det hela. Men för Mathias Wåg var det högst verkligt.
– Granskningen blev plötsligt väldigt mycket mer konkret, säger han.
Genom att läsa barndomskärlekens olika inlägg kunde Mathias Wåg skaffa sig en bild av vad som fått henne att gå från att vara socialdemokrat till att underteckna sina inlägg ”SD 2014”.
Kanske ledde det honom också närmare de verkliga motiven bakom granskningen. För även om debatten efter publiceringarna mest kom att handla om Expressens uthängningar av privatpersoner säger sig Wåg vara långt mer intresserad av strukturerna. Varför en sådan som hans vän började skriva på Avpixlat. Kunskaper som hittills har saknats i debatten om hatsajterna.
Förutom de sedvanliga islamhetsarna och judehatarna kunde Wåg se allt fler som närmat sig främlingsfientligheten med en i grunden social hänsyn.
Hon var en sådan. Hon som alltid varit sosse. Hon som alltid reagerat mot orättvisor. Det gjorde hon fortfarande. Men nu skrev hon om den lilla ort dit hon flyttat - där de lagt ned vårdcentralen, men öppnat en flyktingförläggning. Hon skrev att hon skämdes över svenska skolor, svenska äldreboenden. Så långt begripligt.
Men vad Mathias Wåg fortfarande inte förstår är varför hon övergav sina politiska förklaringsmodeller. Varför hon inte kopplade nedskärningarna i skolan och äldreomsorgen till Alliansens skattesänkningar och privatiseringar snarare än till en generös flyktingpolitik?
Innan vi lägger på säger Mathias Wåg att han funderar på att söka upp henne.
– Jag skulle vilja fråga hur hon tänker.
Hets från läktare
I skuggan av debatten om Expressens rasist-uthängning kom en intressant dom i Malmö tingsrätt. En ung man som skrikit ”jävla neger” på Malmö FF:s läktare hade åtalats för hets mot folkgrupp. Försvaret erkände visserligen att mannen skrikit orden. Men inte att de var så illa menade. Frågan var därmed: Är fotbollsläktare en fredad zon där man får skrika vad som helst?
Sätt ned foten
Svaret från tingsrätten blev: Nej, det får man inte. Mannen dömdes. Men den stora anledningen till att han fälldes var naturligtvis de två privatpersoner som anmälde händelsen. Som satte ned foten och sa: Nu räcker det. Ungefär på samma sätt som Reinfeldts regering borde ha satt ned foten angående nazistattackerna i Kärrtorp redan under söndagen.