Nya konsumenter föds varje dag
Jag kan fortfarande minnas hennes förvånade röst, reportern som ringde och bad mig berätta om mina smultronställen i Malmö. Jag hade egentligen bara ett: köpcentrumet Entré.
När jag ser mig om i foodcourten, över min kallnande lunchkebab, kan jag förstå hennes reaktion. Ingen tycker ju om Entré. Köpcentrumet vid Värnhemstorget är hopplöst. Allt man hör i lokalerna en måndag som denna är avsaknaden av människor. Ventilationen. Rulltrapporna.
Samtidigt: Den svindlande känslan i att vara ensam på en plats som borde vara full av människor. Michael Jackson-dimensionen. Alla som var barn på nittiotalet minns med avund bilderna av hur Jackson åkte karuseller på ett folktomt Liseberg. De vuxna minns nog bara melankolin.
Jag kommer att tänka på världens största varuhus i kinesiska Dongguan. Nästan tio miljoner kvadratmeter stort, med plats för 1 500 affärer, komplett med både Triumfbåge och nöjesfält. Men helt tomt.
Det är något med övergivna platser som tycks beröra. Jan Jörnmark är expert på området. Han har mer eller mindre ensam skapat trenden i Sverige. Hans fotografier och berättelser om övergivna platser följs av tiotusentals. Platser som både människor och tiden har lämnat: sockerbruk, nöjesfält, mentalsjukhus. Jag ringer upp Jörnmark och frågar varför.
– Delvis beror det nog på att varje plats innehåller ett mysterium: Varför reste sig plötsligt människor upp, lämnade kaffekoppen och försvann?
Så vilka är framtidens övergivna platser? Vilken tidstypisk 2000-talsaktivitet kommer gå samma öde till mötes som sextiotalets folkparker, sjuttiotalets stadshotell, åttiotalets sommarland-parker, nittiotalets äventyrsbad? Kan det rent av vara några av städernas hopplöst överdimensionerade köpcentrum?
– Nej, inte så länge städerna växer och inkomsterna ökar. För bankerna som äger köpcentrumen är det mer lönsamt att vänta tio år än att riva. Och på de tio åren har ju BNP ökat med tjugo procent.
Enligt samma tankemodell räknar man i Kina med att köpcentrumet i Dongguan ska löna sig. Framtidens kinesiska medelklass ska handla där.
Framtidens övergivna tidstypiska 2000-talsplatser kommer även de finnas på landsorten, menar Jörnmark.
– Jag kan tänka mig att vi exempelvis kommer se en hel del övergivna spa-anläggningar i framtiden.
Masskommersen finns det däremot alltid hopp om. Eller som det brukar heta: Det föds nya konsumenter varje dag.
Tills vidare lufsar expediterna på Entré vidare i sina affärer. Rättar till en tröja, skriver en rea-skylt.
I väntan på framtiden, och den heliga tillväxten.
Ut med det gamla ...
Den sentimentala undertonen i folks fascination för övergivna platser ska inte förnekas. Det är inte i första hand de efterlämnade industrierna och kontorskomplexen som väcker störst intresse. Det är snarare folkparkerna och nöjesfälten - platser som genererat glädje, platser som etsat sig fast i våra minnen.
... och in med det nya
För egen del minns jag stadshotellet i Falköping från någon skoldans. Det är nu sedan länge nedlagt och övergivet. Jag bläddrar mig fram bland Jan Jörnmarks bilder. Minns tapeterna, lukterna, det knarriga golvet. Nu är hotellet rivet. Alldeles nyligen byggde man på samma plats en restaurang från franchisekedjan O’Learys. Se där, ännu en berättelse om vår tid.