Nej, din åsikt betyder ingenting

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-02-28

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den öppna debatten om EU:s framtid är bara en skenmanöver

I dag startar årets skenmanöver. EU:s medborgare inbjuds till debatt om unionens framtid.

Det kommer att sluta som vanligt. Utvakade regeringschefer nattmanglar och landar i en urvattnad kompromiss.

I eftermiddag invigs det så kallade konventet om EU:s framtid. Medborgarna ombeds delta i en bred och förutsättningslös debatt om unionens framtid.

Navet är en grupp på drygt 100 personer ledda av den förre franske presidenten Valéry Giscard d’Estaing som får 9 390 kronor om dagen i traktamente för besväret.

Varför behövs en framtidsgrupp?

EU står på tröskeln till en ny era. Dagens 15 medlemmar blir snart 27 eller kanske 28 länder. Givetvis måste både organisation och arbetsuppgifter ses över inför en sådan jätteförändring.

Vad ska den göra?

Den ska ”överväga nyckelfrågorna för unionens framtida utveckling”. Alltså både ställa frågorna och helst också leverera svaren.

Får jag vara med och tycka?

Det är meningen. I Sverige finns till och med en statlig kommitté som ska suga upp medborgarnas åsikter. Den bär det fantasifulla namnet EU 2004-kommittén.

Spelar det någon roll vad jag tycker?

Inte mycket. Framtidsgruppen ska visserligen jobba i ett år. Men när det verkligen gäller är det andra som bestämmer.

Hur vet du det?

För det första ska en regeringskonferens inkallas när framtidsgruppen är klar med sitt jobb 2004. Där förhandlar regeringarnas representanter med varandra.

Men den betyder inte heller särskilt mycket. Det avgörande slaget står då regeringscheferna möts till den sista och avgörande förhandlingen.

Urvattnad kompromiss

Tidigare erfarenheter är avskräckande. I Amsterdam 1997 kom de ut i gryningen 16 timmar försenade och hade ändå skjutit de svåraste frågorna på framtiden. I Nice 2000 utökades möteslängden från två till fem dygn. Det blev en urvattnad kompromiss.

Fler exempel?

Redan nu försöker regeringarna rycka åt sig initiativet från framtidsgruppen. Om ett par veckor ska EU:s ”utrikesminister” Javier Solana lägga fram en rapport om hur han vill för-ändra ministerrådets organisation.

Ärlig ambition blir överkörd

Storbritanniens Tony Blair och Tysklands Gerhard Schröder tycks ana ugglor i mossen. I ett brev som skickats till åtskilliga adressater förekommer de Solana. De vill förändra EU:s ledning och bland annat införa majoritetsomröstningar när regeringscheferna träffas. I dag måste alla vara ense.

Så allt är en skenmanöver?

Ambitionen att låta folk säga sitt är säkert ärlig. Men i praktiken, och när den nationella prestigen står på spel, kommer varken framtidsgrupp eller medborgare att ha särskilt mycket att säga till om.

Gubbar ska leda framtidsklubben

BRYSSEL. EU:s framtidsgrupp ska representera Europas medborgare. Den leds av – en grupp äldre män.

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln