Vi är alla medlemmar i en sekt

Det är enklare att lämna scientologerna än klippa kedjan till Silicon Valleys algoritmer

Steve Jobs gick bort 2011, men digitala överstepräster som Mark Zuckerberg, Elon Musk och Jeff Bezos har gått i hans fotspår.

Kapitalismen är vår nya religion, Steve Jobs Jesus och Iphone korset vi bär. Så har den amerikanske professorn och författaren Scott Galloway sammanfattat den tid vi lever i.

När jag för några år sedan bevittnade lanseringen av en ny Iphone-modell i Steve Jobs hemstad Palo Alto, Kalifornien, fick stämningen en Livets Ord-gudstjänst att framstå som sömnig. Apple-medarbetarna var klädda i den liturgiska färgen lila – botens kulör. Hängivna följare som väntat i dagar för att nå frälsningen i form av en Iphone X fick en värmande kram av Apples biskop, förlåt vd, Tim Cook. 

Steve Jobs gick bort 2011, men digitala överstepräster som Mark Zuckerberg, Elon Musk och Jeff Bezos har gått i hans fotspår och är idag betydligt mer inflytelserika än någon religion.

Facebook har med sina 2,9 miljarder användare fler anhängare än kristendomen och islam. De är också betydligt mer förmögna än alla samfund tillsammans, bara de tre nämnda herrarna är tillsammans goda för 5 500 miljarder kronor, mer än Sveriges BNP. 

 

I veckan grillades chefen för Instagram (ägt av Facebook) i den amerikanska kongressen. Nyligen avslöjades att bolagets egna forskare varnat för att appen är skadlig för självbilden hos unga tjejer.

 

Inte för att det var en nyhet. 

 

En tioårig amerikansk studie har pekat på att flickor som använde sociala medier mer än två timmar om dagen från 13 års ålder löpte en högre risk att senare begå självmord. Mellan 2009 och 2017 ökade antalet deprimerade 14-17-åringar i USA med 60 procent.

Flera forskargrupper har visat på samband mellan Facebook och risk för psykisk ohälsa, även hos vuxna. Youtube och Twitters roll i spridandet av desinformation och hat är väl dokumenterad. 

Ingen vill gå till historien som teknikfientlig moralpolis, en sån där som varnade för kassett-bandspelarens destabiliserande effekter. Men det här är annorlunda. Tre av fyra amerikaner anser att Facebook gör samhället sämre.

 

Ändå händer väldigt lite. I Sverige pumpas det regelbundet ut varningar om nya farliga syntetiska droger i omlopp, men rätt få upplysningar kring potentiella hälsorisker med sociala medier där 98 procent av svenska högstadieelever hänger dagligen, enligt rapporten Svenskarna och Internet. Ingen kritik verkar fästa. 

Men så är det också svårt nå fram till medlemmar av en sekt. 2021 är det enklare att lämna scientologerna än klippa kedjan till Silicon Valleys algoritmer. Sociala medier är numera synonymt med internet och att logga ut för gott är för en 15-åring lika smidigt som att leva utanför elnätet. Någon hjälp från vuxen-generationen är inte att räkna med, de är minst lika djupt insyltade som kidsen. Sju av tio 70-talister använder Facebook varje dag. Att föreläsa om faran med droger samtidigt som man värmer en matsked heroin med sin tändare är onekligen en pedagogisk utmaning.

 

Hoppet står till någon slags yttre intervention. Minns ni när Facebook gick ned under några timmar för ett tag sedan? Det var som om en lättnadens suck svepte genom samhällskroppen. Sker ingen förändring är det bäst att ställa in sig på jobbiga samtal någon gång i framtiden. 

 

“Mamma och pappa, hur kunde ni låta mig fimpa min uppväxt på Insta när ni visste att det var farligt. Vad höll ni på med?”

“Ehh, vi kollade på mobilen.”