Persson missar målet för arbets-lösheten
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2002-06-20
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
När Göran Persson skulle väljas till statsminister utfärdade han ett heligt löfte. Arbetslösheten skulle ner till fyra procent.
Men både i år och nästa år kommer den vara högre. Vilken kalldusch!
När mindre än tre månader återstår till riksdagsvalet kunde man förvänta sig att oppositionen var på bettet. Men inte ett ljud hördes från något av de partier som tävlar med socialdemokraterna om regeringsmakten när statliga Konjunkturinstitutet i går släppte sin senaste rapport om det ekonomiska läget i landet.
S I år kommer i genomsnitt 4,2 procent av befolkningen att vara utan jobb. Samtidigt kommer 2,5 procent att sysselsättas genom Ams. Totalt går alltså 6,7 procent utan jobb.
S Nästa år blir något bättre. 4,1 procent går öppet arbetslösa. Den totala arbetslösheten går ner till 6,5 procent av arbetskraften.
S Först 2004 är den öppna arbetslösheten nere på 4 procent. Men eftersom de som går i Ams olika program blir fler kommer den verkliga arbetslösheten att ligga på historiskt höga 6,6 procent.
Löftet om att pressa ner den öppna arbetslösheten till fyra procent utfärdades av Göran Persson månaderna innan han valdes till partiledare (s) och statsminister för sex år sedan. Senast till utgången av år 2000 skulle målet vara uppnått.
"Löftet infriat
Det lyckades. I november det året dök siffrorna för första gången under 4-procentsnivån. Året därpå, 2001, blev den genomsnittliga arbetslösheten precis fyra procent.
Regeringens pr-makare var inte sena med att utnyttja detta i sitt kampanjmaskineri. I årets vårbudget, som presenterades i april, slog finansminister Bosse Ringholm redan i den femte meningen fast att "målet om halverad öppen arbetslöshet har uppnåtts. Givna löften har infriats".
Men så är alltså inte fallet. Både i år och nästa år kommer den öppna arbetslösheten att ligga på en högre nivå. Totalt lever omkring 300 000 människor på a-kassa eller motsvarande ersättningar valåret 2002.
Att regeringen inte basunerar ut tillkortakommandet på gator och torg är knappast förvånande. Men varför håller även oppositionen tyst?
Möjligen tar bristen på segervittring ner stridshumöret. Eller också har de helt enkelt tagit midsommarledigt.