Här utspelas en smutsig sheriff-strid

Fort Stockton, Texas. Jag undrar, säger ni er denna ­lördagseftermiddag – med bara tre dagar kvar till det nervpirrande amerikanska valet – hur Barack Obama känner det i dag?

Jag vet.

Obama mår bättre än Earlie ­Williams IV i den här stan.

Fort Stockton ligger i sydvästra Texas, där prärien övergår i öken. Det är en värld där doften av koskit blandas med stanken av olja. Det spelas country – och e n b a r t country

– på radions FM. Männen ser ut som John Wayne och lever efter mottot ”A man’s got to do what a man’s got to do”. Kvinnorna har stora häckar och talar hellre spanska än engelska. Ute på vidderna ­bugar oljepumpar i en evig cykel. Massivt byggda svarta kossor betar magert gräs och får näringstillskott i form av majs.

Fort Stockton med 9 000 invånare betraktas som en boomtown. Stålarna rinner till. Men är en jävla plats. Dammig, dyster. Det finns en enda gata och vid den finns två restauranger. Den ena heter Bienvenidos, den andra Mi Casita. Då har ni bilden klar: Tex-Mex, det sämsta köket på jorden

i vilket alla rätter smakar lika och bruna bönor öses över dem alla.

Det var till frukost nästa morgon på Pepitos Café, som jag undrade över pressen på Obama när han ställer upp i val. Det amerikanska valet är ju den största demokratimanifestationen i världen – större till och med än de fria, hederliga valen i det jättelika Indien. På valdagen handlar det om mera än den skoningslösa men civili­serade slutkampen om Vita huset.

Viktigt – kanske viktigare – är gräsrotsdemokratin samma dag: valen av leda­möter till tiotusenantals poster på kommunal, delstatlig och nationell nivå. Konkurrensen är stor, granskningen stenhård.

Till detta adderas tusentals folkomröstningar. I Colorado, Washington och Oregon svarar väljarna ja eller nej till frågan om bruket av hasch ska bli lagligt. I några stater röstas om bingo och roulett: ska ­casinon få byggas? En stad i Florida röstar om huruvida ortens vildkatter ska kastreras. I någon delstat ska befolkningen visa hur den ställer sig till gay-äktenskap.

Nu vid frukost på Pepitos Café med en tallrik Huevos Rancheros framför mig

– och, please, utan bruna bönor, tack!

– läste jag The Devils River News. (Jo, den heter så: en tiosidig tidning i storformat, utgiven i grannorten Sonora.) Det var i The Devils River News, som jag stötte på Earlie Williams IV. ­Sidan sex upptogs av en helsides politisk annons. Earlie Williams IV vill bli kommunens sheriff. Med ­slogans och programförklaringar utmanar han sittande sheriff, Joe Fincher.

Jag tycker att en Texas-sheriff ska ­leda från täten, inte från kön.

Joe Fincher, jag tycker du är en fegpotta. Jag tycker inte polisstationen är platsen där man ska suga på slicke­pinnar och spela videospel. Jag, Earlie Williams IV, ska med risk för livet försvara medborgarna vare sig de har en oljekälla på tomten eller bara två getter och en kyckling. Rösta på mig!

Låter som en bra karl.

Tills du är på sidan sju. Ny annons ­undertecknad Bekymrade medborgare:

Officiella rapporter visar att Earlie Williams IV är en polisman som i prov har fuskat. Han har bytt arbetstider utan att meddela sin chef. Han var vanskött ­material utkvitterat i tjänsten. Hans ­rapportering från olyckor är bristfälliga (han har beordrats ta hjälp av sina kolleger). I biljakter har han visat bristande om­döme. Om han som polisman får all ­denna kritik, hur ska han då bli en bra chef?

Låter som ett taskigt val.

Men som jag sa i ingressen: Obama har det kämpigt. Men han slipper så mördande kritik som Earlie Williams IV i Fort Stockton.

Följ ämnen i artikeln