Vaginor har blivit storpolitik i USA
Vad har presidentkandidaten Mitt Romney gemensamt med Pussy Riot?
De har fått oss att prata om vaginor.
För bara några månader sedan var det snudd på omöjligt att sätta en rubrik med ordet ”pussy” i en amerikansk tidning. När USA:s pryda medier rapporterade om den ryska feministgruppen benämndes de i början ofta som ”musiker”, ”tjejer” eller ”punkare”. En del tidningar uteslöt bandnamnet helt och hållet, eftersom det ansågs vara stötande. Men plötsligt, som över en natt, satt till och med de fönade, kristna nyhetsankarna på Fox News och slängde sig med det förbjudna p-ordet.
Jag säger inte att det är tack vare republikanerna. Men det går inte att komma ifrån att fokus i amerikansk politik samtidigt har förskjutits mot underlivsregionen.
Under republikanernas konvent i Tampa, Florida – som av en slump även är en av USA:s mest strippklubbs-täta städer – har högermän pratat mer ingående om kvinnors könsorgan än vad min stränge biologilärare Gunnar hann med på högstadiets samtliga sex- och samlevnadslektioner.
Vi har till exempel kongressledamoten Todd Akin, som gav sig in i en snårig gyndiskussion om hur olika sorters våldtäkter kan påverka ägglossningen.
Och så finns de utpräglade foster-fetischisterna, som Paul Ryan, som förmodligen skulle ge ofödda barn rösträtt om han kunde.
Gunnar skulle nog ha ett och annat att lära de här grabbarna. Till exempel när det kommer till abortfrågan, de konservativa politikernas g-punkt.
Problemet är att deras föreställningar om abort grundas i en kladdig livmodersmystik, snarare än fakta. Till exempel har de fått för sig att man skulle minska antalet aborter genom att förbjuda dem, vilket är heltokigt.
Sanningen är att abort handlar mer om ekonomi än om heliga vaginor, även om de senare också är inblandade.
Men ofta gör kvinnor (och män) faktiskt abort för att de inte har råd att försörja ett barn. Kanske är föräldrarna för unga, utan karriär och jobb. Kanske har en ensamstående kvinna svårt att få det att gå ihop, eller familjen redan många munnar att mätta.
Att hjälpa människor ur fattigdom är med andra ord det bästa sättet att få ner aborttalen. Därför är Obama, som också många religiösa i USA börjar inse, egentligen mer ”pro-life” än Romney och hans inskränkta pussies.