21 känslor alla nyblivna pappor känner

Henrik Torehammar blev pappa i fredags och skrev denna kolumn i ett upprymt tillstånd.

1. Fuck, varför gråter jag inte när min son föds? Vad är det för fel på mig?!

2. Kristdemokraterna hade rätt – jag borde aldrig ha fått bli pappa.

3.  Men om jag lyssnar på lite musikallåtar om historiska maktmän som sjunger till sina nyfödda barn om hur de vill göra världen bättre för dom?

4. Japp. ”When you smile I´m undone, my son” Nu kommer fulgråten.

5. Min son öppnar sina ögon för första gången och här kommer alla känslorna all over the place.

6. Jag vill bara vara här i bubblan. Jag, min son, mamman och den andra pappan ska bygga en andra livmoder som utesluter omvärlden.

7. Särskilt internet. Kommer aldrig behöva den skiten igen!

8. Dock – måste få lägga ut den här bilden till släkt å vänner på Facebook för jag har världens vackraste unge och jag vill att världen ska få något gott att enas kring nu när Beyoncé ifrågasätts.

9. Min son kommer vara årsbarn med Victorias och Sofias kungliga avkommor. Och Camilla Läckbergs!

10. Kanske någon av dom kommer att vara den första som blir tvåhundra år!

Och ingen av dom behöver skaffa körkort för snart är bilar självkörande.

11. Fast vad händer om medelklassen utrotas när robotarna tar över alla jobb och är det inte först när 2016:orna är vuxna som klimatförändringarna kommer att slå igenom?

12. SHIT VAD HAR VI GJORT? Kan man stoppa tillbaka honom? Finns det en återlämningspolicy? Vad står det egentligen i konsumentlagstiftningen???

13. Det här kanske bara är sömnbristen som talar men alla andra människor känns som ett hot. En hasande zombiehord av potentiella RS-virus som konkurrerar om ändliga resurser. Finns det någon kö vi kan få betala oss förbi?

14. Om någon politiker kan lova absolut trygghet till varje pris har du min röst! Ah, nuuuu fattar jag Trumpfenomenet!

15. Barnskaffandet har gjort mig vidrig. Sen finns den motsatta effekten som när man marineras i BB:s uppsjö av bäbisar i olika kulörer likt en Bennetonreklam från 90-talet. Hur kan man undgå att se vår gemensamma mänsklighet i kärleken till våra barn?

16. Plötsligt förstår jag alla pappor. Även Hafez al-Assad som 1965 ser in i sin nyfödde son Bashars tindrande bäbisögon.

17. Tillbaks till nuet, och din framtid, min son. Kommer du få skit för att du fötts som vit, man och medelklass? Privilegier du aldrig bett om.

18. Eller kommer du att utnyttja dessa och bli en väldigt osoft kränkt kille?

19. Tänk om du inte ens är en “han”? Du kommer kanske tillhöra en generation som kommer ta strid mot binära könsidentiteter och här har jag redan straffat ut mig som hopplöst reaktionär farsgubbe.

20. Det enda jag vet är att jag älskar dig förbehållslöst och jag måste göra allt för att din värld ska bli så bra som möjligt.

21. Just det. Min son ska heta Folke. Hör ni det Vickan å Sofia? Ni får jättegärna va tvåa på bollen om det blir prinsar, men det kan inte bli en repris av 1946 då min farmor fick ändra min fars planerade Carl Gustav till Carl Jörgen p g a att lillprinsen la beslag på detta. Just sayin.

Följ ämnen i artikeln