Putins kompisar i Europa valets stora segrare

Wolfgang Hansson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2024-06-14 | Publicerad 2024-06-09

Största parti i Frankrike, Österrike och Italien.

Näst största i Tyskland.

Vladimir Putins högerextrema kompisar i i Västeuropa tog hem storslam i EU-valet.

Mardrömmen för de som hoppats på ett mittenorienterat Europa blev sann.

Men det är ändå oklart hur mycket de högerextrema kommer att få att säga till om.

Ändå måste kvällen beskrivas som en triumf för Putin. I alla stora länder i Europa gick hans kompisar fram kraftigt jämfört med EU-valet för fem år sedan.

Det innebär sannolikt att Europas stöd till Ukraina kommer att ifrågasättas alltmer. Något som står högst upp på Putins önskelista. Det blir lättare att splittra Europa vilket varit hans mål hela tiden.

I Frankrike, EU:s näst största ekonomi, blev Marine Le Pens Nationell Samling, med en historia av antisemitism, det största partiet med över 30 procent av rösterna. Dubbelt så mycket som president Macrons parti som med nöd och näppe lyckades komma tvåa.

Förlusten var så stor och så förnedrande att Macron på stående fot beslöt att utlysa nyval till parlamentet i slutet av juni. Uppenbarligen  hoppas han kunna visa att segern för Nationell Samling var resultatet av missnöjesröstning och när fransmännen tvingas välja till det egna parlamentet så kommer man att rösta på de mer liberala krafterna.

helskärm

Återstår att se om hans chansning går hem.

I Italien, EU:s tredje största ekonomi, blev Italiens bröder, ett parti med rötterna i nyfascismen störst.

I Österrike segrade högerpopulistiska FPÖ med rötter i nazismen trots en rad skandaler de senaste åren.

Praktskandal utan betydelse

I EU:s största land Tyskland blev extremiststämplade Alternativ för Tyskland, AfD, nästa största parti efter högerpartiet Kristdemokraterna. Men i östra Tyskland blev man störst.

Detta trots att partiets toppkandidat Maximilian Krah bannlysts från att delta i valrörelsen sedan hans assistent i EU-parlamentet greps misstänkt för att ha spionerat för Kina. Själv hävdade han att inte alla som ingick i den tyska paramilitära gruppen SS under andra världskriget var brottslingar.

helskärm

Men denna praktskandal verkar bara ha haft marginell inverkan på valresultatet. AfD har lidit mer av att vänsterpolitikern Sarah Wagenknecht bildat ett eget vänsterpopulistiskt parti som plockat upp några av extremhögerns hjärtefrågor som migrationen och kraven på stopp för tyska vapen till Ukraina.

Hon har lyckats plocka röster från AfD. Men även hon går i praktiken Putins ärenden och tycker att Ukraina nu ska förhandla med Ryssland om fred.

I Belgien blev högerextrema Vlaams Belang näst störst. I Nederländerna fick anti-islamiska Geert Wilders parti sju platser i parlamentet efter att tidigare inte ha haft några alls.

helskärm

I och med det här valet är det bara att konstatera att högerextrema partier av olika schatteringar har blivit normaliserade. De är numera en del av det etablerade politiska landskapet. Det går inte längre att skrämma väljarna med högerextremism.

Det är rena revolutionen jämfört med hur det såg ut för 10-15 år sedan då dessa partier betraktades som paria som ingen av de etablerade politikerna ville ta i med tång.

Tidö-samarbete i EU

I stort sett är det bara i Sverige och Finland som extremhögern inte firade triumfer i valet.

Men trots deras starka resultat är det inte säkert att de får så mycket direkt inflytande. Avgörande blir om den konservativa partigruppen EPP, där svenska moderaterna och tyska CDU ingår, fortsätter att samarbeta med den socialdemokratiska och liberala gruppen. EPP är en annan av valets vinnare.

Det är fullt möjligt att EPP istället väljer att samarbeta högerut. Ett Tidö-samarbete på Europanivå.

Uttalanden i den riktningen har hörts från bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen (som tillhör EPP) som hyllat sitt samarbete med Italiens premiärminister Giorgia Meloni.

Meloni är godkänd därför att hon stöttar Ukraina, säger att hon är för EU och rättsstaten. Men i Italien har hon en helt annan framtoning. Så frågan är var hon står egentligen.

helskärm

Många av de nationalistiska högerpopulistiska partierna är inbördes oense framförallt när det gäller synen på sanktionerna mot Ryssland och kriget i Ukraina. Många vill sluta skicka vapen till Ukraina och tvinga president Zelenskyj att förhandla om fred med Putin.

Vill inte längre lämna

Von der Leyen, Ulf Kristersson med flera konservativa ledare har sagt att de inte kommer att samarbete med ryssvänliga extrempartier till höger eller vänster. Där finns exempelvis franska Nationell Samling som ser ut att bli det största partiet av alla i EU-parlamentet men som ändå får ett mycket begränsat inflytande om de fortsätter med sin ryssvänliga linje. 

En annan stor förändring är att de högerextrema partierna i kraft av sina framgångar inte längre förespråkar att deras länder ska lämna unionen. Istället ska man försöka ändra EU inifrån.

Där kan klimatfrågan hamna i fokus. Extremhögern är generellt motståndare till alla radikala klimatåtgärder vilket kommer att göra det svårare att få ner utsläppen i tid.

Inte minst eftersom de gröna partierna gick tillbaka nästan överallt utom i Norden.