Brexit - ödesfråga också för Sverige
Minskat svensk inflytande. Sämre ekonomisk utveckling. Mindre att säga till om internationellt.
Därför ska du bry dig om Brexit, den brittiska folkomröstningen om EU.
Om exakt en månad och en dag folkomröstar Storbritannien om de ska stanna eller lämna EU. Det är andra gången som britterna röstar om de ska vara med i unionen sedan de gick med 1973. Förra gången blev svaret ja, vi vill stanna.
För många kan det här förefalla vara en renodlad brittisk angelägenhet med högröstade debattörer som fjärmat sig från allt vad fakta heter. Nejsidans Boris Johnson, tidigare borgmästare i London, har gått längst. Han har jämfört EU med Hitlers försök att lägga under sig Europa.
– Napoleon, Hitler, olika människor har försök detta, och det har slutat tragiskt.
Men britternas eventuella utträde berör hela EU och de 500 miljoner som bor där. Det rör oss alla.
1. Sverige tappar sin viktigaste allierade. Oavsett vilken regering som sitter vid makten i London eller i Stockholm har Storbritannien varit Sveriges viktigaste bundsförvant i EU. Det gäller grundläggande frågor som att slåss för frihandel, mot överstatlighet och mot euroländernas dominans.
2. EU tappar internationell vikt. Storbritannien är en av EU:s viktigaste medlemmar. De är visserligen inte med i Schengen, har inte euro som valuta och är inget grundarland. Men det är ett viktigt land internationellt som ger EU tyngd. Det gäller särskilt relationerna till USA.
3. Tysklands dominans ökar. Tyskland, ofta biträtt av Frankrike, håller i EU:s taktpinne. Ett land som ofta intar en annan ståndpunkt än dem är Storbritannien. Utan dem ökar tyskarnas makt.
4. Sverige förlorar ekonomiskt. Enligt uträkningar från två tyska institut förlorar Storbritannien, en av Sveriges viktigaste handelspartners, och Irland mest på om britterna lämnar. Men alla länder skulle få en sämre ekonomisk utveckling. Sverige placerar sig på den halva som förlorar mest.
5. EU:s trovärdighet minskar. EU:s valhänta hantering av den ekonomiska krisen, det ännu tafattare, för att inte säga stundtals löjeväckande, sättet att ta sig an flyktingkrisen har undergrävt förtroendet för unionen. Om ett av de ledande länderna dessutom lämnar undergrävs det ytterligare.
Ett alternativ till medlemskap för Storbritannien kan vara EES, samma dyra slavkontrakt som Norge och Schweiz har med unionen. Inför våra lagar, betala för att vara med – men glöm det där med inflytande.
Ett Storbritannien utanför EU borde inte tilltala någon.
Fem saker att hålla koll på i veckan
Nej till Nato – nästan
Den som är emot värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato kan åka till Sergels torg i Stockholm för att i eftermiddag protestera emot det. Avtalet klubbas i riksdagen inom kort och förenklar samarbetet. Sverige kan bli värdland åt Nato-operationer och övningar även i krigstid.
Mamma upp i dagen
Prins Oscar Carl Olof, Victoria och Daniels yngsta barn, döps på fredag i Slottskyrkan i Stockholm. Det är ingen vågad gissning att mamma och pappa delar lika i att hålla telningen under ceremonin. Det gjorde de då storasyster Estelle döptes. Ett av väldigt många kungliga kalas denna vår.
Tragikomiskt toppmöte
I morgon möts bland annat FN:s generalsekreterare och utrikesminister Wallström till ett humanitärt världstoppmöte för att förebygga och minska mänskligt lidande. Det tragikomiska är att det hålls i Turkiet som inte direkt gjort sig känt för att respektera mänskliga rättigheter.
Sossemöte i stan
Det en gång prestigefyllda nätverket Progressive Governance har möte i Stockholm i veckan. Förra gången kom Bill Clinton. Nu var mötet inte ens nämnt på Socialdemokraternas hemsida i början av veckan och enligt TT är Stefan Löfven den enda gästen värd att nämna. Visst tappar uppenbart betydelse.
Partiledardebatt i SVT
Partiledarna möts i Agendas sedvanliga vårdebatt på fredag. Åsa Romson skulle representera Miljöpartiet och än har inte det ändrats i tablån. Det kan alltså bli Isabella Lövins debut i de här sammanhangen. Vem blir argast, Sjöstedt eller Lööf? Nästa möte är i riksdagen i juni.
Veckans citat
”Det är ett misstag av en nation att tro att den kan ta semester från historien.”
Charles de Gaulle, fransk general och president, död 1970.