Värre att vara med Basshunter än att klara sig utan mat
Jag har varit fånge i en gigantisk glasstudio i sex dygn utan mat.
Min vecka
i ”Musikhjälpen” har gett många frågor.
Här är svaren.
Hur klarade ni av att jobba dygnet runt utan mat?
Det konstiga var att jag nästan aldrig kände hunger. Det var som att kroppen blev chockad och ställde om sig. Tredje dagen gick jag dock på någon slags grund, allt var skit, jag var sur som fasen på allt och alla och ville bara hem. Fjärde dagen kändes det förvånansvärt bra, men då hade vi alla tre börjat tappa ord. Bland annat uppmanade jag hela svenska folket att ställa upp och ge pengar till 67 miljoner kycklingar. (se klipp på sr.se/musikhjälpen)
Vad hände egentligen mellan dig och Basshunter?
Jag tror det var dag tre (dagen från helvetet, se ovan). Varken jag eller Basshunter hade sovit ordentligt, jag minns att jag upplevde honom som extremt provocerande. Detta engagerade lyssnare och tittare så till den milda grad att det startades en stor diskussion och omröstning på internet om vem som startade ”beefen”. I själva verket var det en hjärtlig dispyt som många menade berodde på att
Jonas (Basshunter) egentligen var lite kär i mig.
Den där Henrik, var han verkligen sån på riktigt?
Okej, jag kan fatta att folk är ovana vid att se en 28-åring dansa bögdanser, klä ut sig till enhörning och stånga kameran iklädd rosa boa. Jag fattar ännu mer att folk är ovana vid att faktiskt också bli charmade och förförda av detta. Jag älskar också Henrik, jag har hittat min ”tv-soulmate”. Så alla tv-chefer, som enligt Aftonblad-et sagt att jag är nummer åtta på listan över de tio ni helst vill jobba med, ring och pitcha lite programidéer med oss, ge oss nåt kul att bita i.
Passa nu på att mejla mig bra idéer till min krönika nästa fredag. Då har allvaret börjat.