I skolan är SD större

Eleverna: Ni skulle ha tagit dem på allvar

Faderligt talade Fredrik Reinfeldt på eftermiddagen i Rosenbad till svenska folket om att ”försöka förstå” varför 5,7 procent röstade på SD. Några kilometer därifrån satt jag med fyra tonåringar i S:t Eriks gymnasium där 14 procent röstade på Sverigedemokraterna. Ett för riket normalt resultat i skolvalet.

Sverigedemokraterna kan ha en framtid. Det är bara att inse. I ungdomarnas Sverige är SD fjärde största parti med 12,9 procent.

Ingen enkel förklaring finns, som dåliga skånska traditioner, förorternas fattigdom, avundsjukan längst bort från de inbillade köttgrytorna runt Mynttorget. Eller dumhet.

I Stockholmsförorten Bromma, där den välmenande övre medelklassen bor, röstade vart tionde av deras barn på SD.

I superseriösa pluggskolan Norra real i Stockholm var SD på håret att slinka in, med 3,7 procent.

Att säga att ungdomar röstar av okunskap fungerar inte heller riktigt. Det kan lika gärna vara tvärtom. I många skolor finns stenhårt fokus på valet, eleverna detaljstuderar valmanifest. Kanske är 17-åringar aldrig någonsin mer i livet så väl förberedda som när de röstar i skol-valet.

– Jag hade gissat på ännu fler röster på Sverigedemokraterna, säger Nelly Lång, 17, på S:t Eriksgymnasiet i Stockholm.

– Ja, vi hörde ju snacket. Ändå blev jag lite chockad faktiskt, säger Malin Valuskova, 18.

Skolan är stor, 1 500 elever och har såväl yrkesprogram som estetisk linje, där de själva går. Den politiska aktiviteten är låg. I själva verket består det

demokratiska maskineriet av henne själv och vännerna Amanda Roos, Nelly Lång och Emilie Perdomo, som själva röstade på Folkpartiet respektive Miljöpartiet.

De räknade röster en hel skoldag. I vallokalen såg de horder som flinade åt att de skulle rösta på SD.

Se där, en annan teori till SD:s framgång. Ungdomarna tokröstade för att göra sig roliga! För att imponera på kompisarna. (Men vem tror att alla vuxna röstar mer moget än så?)

– Vi ungdomar känner väl att rut-avdrag och förmögenhetsskatt inte är frågor som griper tag i våra liv, säger Malin.

Sedan talar de länge om hur fel det var att inte ta debatten. Sverigedemokraterna skulle inte ha censurerats, de skulle ha tagits på allvar.

– Sverigedemokraterna skulle ha fått seriösa tuffa frågor. Nu blev de som ett... spöke.

– Och så skulle politikerna ha pratat om klyftorna.

– Och de dubbelriktade fördomarna.

Invandrare har också fördomar!

Under dagen hör jag fler teorier i medierna. Klassamhällets upplösning. Mediernas schablonisering. Partiernas utslätning, Mona Sahlins handväska och Fredrik Reinfeldts gravallvar.

Bara inte detta: Att hatet mot invandrare är större än vad vi någonsin kunnat föreställa oss.

Så är den typiske SD-väljaren

En arbetslös ung man som är med i LO, men ändå står till höger.

Det är Sverigedemokraternas typiska väljare, enligt SVT:s vallokalsundersökning, Valu.

Bland samtliga svarande i undersök- ningen sa 4,0 procent att de röstat på SD – att jämföra med valresultatet på 5,7.

SD fick sex procent av de unga för- stagångsväljarnas röster i Valu, 7,4 procent av de arbetslösas och 5,5 procent av LO-medlemmarnas. x ”Flyktingar/invandring” är den fråga SD-väljarna rangordnar högst. ”Miljö” hamnar på plats 18, näst sist.

48 procent av SD-väljarna identifie- rar sig som ideologisk höger. 18 pro- cent som vänster. Och 34 procent som ”varken eller”.

Flest röster fick partiet från första- gångsväljare, tidigare blankröstare och valskolkare. x Men SD plockade också röster från samtliga andra riksdagspartier – med övervikt för M och S.

70 procent av samtliga svarande uppger att de har mycket eller ganska stort förtroende för svenska politiker. Bland SD:s väljare är samma siffra 27 procent.

27 procent av SD-väljarna ser parti- ledaren Jimmie Åkesson som ”mycket betydelsefull” för deras val av parti. Det är den näst högsta siffran efter Fredrik Reinfeldts 45 procent av M-väljarna.

Den 20 september 2010 vaknade vi upp i ett nytt land.

Ett nytt Almgården i Malmö där nästan var tredje röstar på Sverigedemokraterna. Ett nytt Grästorp i Västergötland där nazisterna tågar in i fullmäktige. Ett nytt Rinkeby där nio av tio måste vara rädda.

Den 20 september 2010 åkte Aftonbladet till alla de där platserna. De har ett gemensamt namn: Det nya kalla Sverige .

Sveriges tonåringar har talat. De säger samma sak som sina föräldrar  – fast mer än dubbelt så högt. I skolvalet får Sverigedemokraterna 12,9 procent. Nelly Lång, 17, är förvånad. Hon trodde att siffran skulle bli ännu högre. Men vad är det som får unga att dras till Jimmie Åkesson? Aftonbladets Kerstin Weigl söker svar hos nästa generation väljare.

Följ ämnen i artikeln