Vi lärde oss ingenting av Husby
Kommer ni ihåg när alla pratade om Husby? Oroa er inte. Det gör knappt någon annan heller.
Maj 2013. En 68-årig man skjuts ihjäl av polisen. Ett skott i pannan. Polisen påstod att mannen var på väg till sjukhuset i en ambulans. Men Husbyborna såg med egna ögon när mannen rullades ut på en bår.
Upplopp, bränder och stenkastning följde. Vänstern, högern och extremhögern använde Husby som ett slagträ i den politiska debatten. Alla hade en åsikt om händelserna och orsakerna till händelserna i Husby.
Den höga arbetslösheten – och hopplösheten – bland 20-25- åringar var en av förklaringarna till upploppen. Den yngre generationen skulle gå samma väg då 40 procent av alla på Husbygårdsskolan saknar behörighet till gymnasiet.
Arbetslösheten var utbredd och värre ska det bli. Folk med jobb lämnar Husby. På 100 personer med jobb som flyttar ut flyttar 77 personer med jobb in. Invånarna kände sig trakasserade av polisen och stigmatiserade av samhället. Debatten om segregation, rasism och diskriminering var högst på dagordningen i några veckor. De flesta var överens: Något måste göras snart.
Oktober 2013. Valrörelsen inför supervalåret 2014 har dragit i gång på allvar. Nu ska den välbärgade medelklassen vinnas. Det ska till ett femte jobbskatteavdrag innan valet. Allt verkar handla om jobben. Fixar vi jobben löser sig allt.
Och Husby är tillbaka där det brukar höra hemma folks medvetande - långt ner i botten. Tidningsrubrikerna är återigen mörka. Senast jag såg Husby toppa en sajt handlade nyheten om en pedofil. På Dagens Nyheter kunde man den nionde oktober läsa: “Misstänkt nätpedofil gripen i Husby”. Husby?
Varför inte Stockholm? Skulle DN ha skrivit “Bagarmossen” om pedofilen bott där? Troligen inte. Bagarmossen är inte lika spännande, inte lika ökänt om man nu ska ta i. Nu är Husby inte bara bilbränder och upplopp, nu härjar även pedofiler där. Brännmärkningen är total.
I mediearkivet Retriever finns ungefär 70 nyheter om Husby i Stockholm som publicerats i oktober. Runt 30 av dessa handlar om kostnaderna för upploppen i maj. En berör själva upploppen. (Tack nyhetsmagasinet Fokus). En annan är ett fördjupningsreportage i Svenska Dagbladet om riskkapitalister som köper upp miljonprogrambostäder. Husby nämns i förbifarten.
Den medieskugga som vilade över Husby innan upploppen är tillbaka. Vad lärde vi oss egentligen?
I Husby fortsätter ändå livet allt som vanligt. Nedläggningar av vårdcentralen, banken, folktandvården och posten i kombination med hög arbetslöshet och problemskolor fortsätter att skapa utanförskap och uppgivenhet.
Husbyborna kämpar vidare mot brännmärkningen, arbetslösheten och frustrationen. De får göra det på egen hand. Politiker, debattörer och vi medier har återigen checkat ut.
Den som tiger samtycker
DN:s folkvettsexpert Magdalena Ribbing var sylvass på bloggen i går. Ribbing fick en fråga om hur man ska bete sig när en i sällskapet uttrycker sig rasistiskt. Hon svarade kompromisslöst:
“Att någon yttrar sig på det sättet är helt oacceptabelt och det har ingenting med god etikett att göra om man håller tyst. Den som tiger samtycker ... Sätter det honom i en, som du skriver, pinsam sits, så är det absolut ingenting att bry sig om.”
Läs hela inlägget på hennes blogg på DN.se. Och följ gärna hennes råd.