Ingen jul utan Jas
Som barnens ögon inför klapparna, tindrade politikerna över att Jas Gripen ska exporteras till Brasilien.
– Jag tycker illa om all form av våldsanvändning, sa Fredrik Reinfeldt när han några dagar tidigare höll sitt årliga jultal på Skansen och kommenterade Kärrtorps nazister.
Nu var det annan klang i bjällran:
”Ett glädjande besked” tyckte statsministern om att 36 militära stridsflygplan ska prånglas av svenska Saab.
Socialdemokraternas Stefan Löfven var också nöjd. Som IF Metall-ordförande har han ju själv varit nere i soldränkta São Paulo och lobbat för den militärindustriella dealen.
Fast han var inte den viktigaste brickan i spelet.
Vår främsta vapenhandlare är ju en målmedveten 70-åring i dräkt och matchande hatt, drottning Silvia.
I åratal har hon försökt sälja in Gripens förträffliga styrsystem på portugisiska, vinkat åt latinamerikanska urfolk och ätit sill och snaps med expresidenten Lula da Silva. Nu har den jubilerande drottningen dubbel anledning att stoppa korv på tisdag.
För hejsan, hoppsan, vem vill inte fira en sådan fröjdefull händelse?
”Det är lite så att man känner för att dansa samba kring granen” sa Paul Lindvall, moderat och kommunstyrelsens ordförande i Saabstaden Linköping: ”en fantastisk avslutning inför julledigheten!”
Granen är pyntad, paketen lackade, Jas-affären i hamn.
Och just när alla samlas i den givmilda värmen, hela ”Gripenfamiljen”, som försvarsminister Karin Enström uttryckte det. Just då kan man ge sig sjutton på att någon kommer och saboterar julefriden.
Som Svenska freds ordförande, Anna Ek:
”En femtedel av befolkningen i Brasilien lever i fattigdom, och det är de som får betala för arbetstillfällen i Linköping” sa hon, som enda kritiska röst denna vecka.
Hon syftade på att Brasiliens fattiga behöver helt andra saker än stridsflygplan för 30 miljarder. Som sjukvård och skola till exempel.
Så typiskt! Knappt har man hunnit griljera skinkan innan det dyker upp någon glädjedödare.