Assange har blivit en av dem han ville bekämpa
Läs Johanne Hildebrandts kolumn
Det är fascinerande att se hur kaviarvänsterns omhuldade älskling Julian Assange slår och sparkar åt alla håll för att slingra sig ur sexbrottsanklagelserna.
Sverige utmålas som en bananrepublik styrd av feminister och CIA-agenter som bara väntar på att utlämna Assange till USA. Nu senast är det Reinfeldt och medierna som anklagas för att ha gjort honom till ”samhällets fiende nummer ett”.
Ironiskt eftersom det är uppenbart att den enda som försatt Assange i den situation han befinner sig i är han själv.
Daniel Domscheit-Berg, som var hans kollega och vän, har kommit ut med en bok om Wikileaks där Assange beskrivs som genial men urspårad ledare som gör massor av misstag och struntar både i sina källor och att människor kan bli dödade av läckt material.
Knappast den typ av kille som borde ha något som helst ansvar för någonting.
Assange, mannen som ville avslöja alla hemligheter utom sina egna, har inte heller direkt varit öppen när det gällt det släppta materialet.
Den berömda Irakfilmen där soldater skjuter ner några till synes civila är kraftigt redigerad. Läckt material har sålts och han har pytsat ut läckt material till vissa tidningar som förbjudits publicera utan Assanges tillstånd. Därmed har han ju själv styrt informationen, det som han själv sagt sig vilja förhindra eftersom den ska vara fri.
Däremot har Assange varit duktig på att bygga upp en rockstjärnemyt där han framställer sig själv som en man jagad av horder med lönnmördare. En paranoid fåne som vägrar komma till Sverige och ställas inför rätta men som gladeligen ser till att de två kvinnorna han misstänks ha utsatt för sexövergrepp smutskastas över hela världen.
Allt medan fansen tar på sig foliehattarna och skriker att allt är en sammansvärjning.
Men det är uppenbart att Assange spårat ur och förvandlats till en sådan person som han i början avskydde och vill störta genom läckt material.
Till och med vänstern, som vacklar runt i sitt ideologiska mörker, måste väl inse att deras dyrkade internet-jesus tappat greppet.
Wikileaks var en viktig och bra organisation och det är bra att den fått efterföljare, al-Jazeeras version, till exempel, verkar betydligt mer ansvarsfull och mån om dem som bidrar med material.
Sanningen finns fortfarande där ute, även om Assange numera verkar strunta i den.